Politisk ordlista
Politik innehåller många ord som kan låta svårare än de egentligen är.
Här förklarar vi vanliga politiska begrepp på enkel svenska. Ordlistan hjälper dig att förstå nyheter, debatter, val, partier och politiska beslut.
Vissa ord är neutrala och används i vanlig samhällskunskap. Andra ord är mer laddade och används ibland som anklagelser i politiska debatter. Därför försöker vi förklara både vad orden betyder och hur de ofta används.
Tips: Du behöver inte läsa hela sidan från början till slut. Använd den som ett uppslagsverk när du stöter på ett politiskt ord du vill förstå bättre.
Demokrati, styrelseskick och makt
Den här delen handlar om hur länder styrs, var makten finns och vilka regler som avgör hur politiska beslut fattas.
Demokrati
Demokrati betyder folkstyre.
Det innebär att folket är med och påverkar hur landet styrs, framför allt genom fria och återkommande val.
I en demokrati ska människor också kunna uttrycka åsikter, kritisera makten och organisera sig politiskt.
Direkt demokrati
Direkt demokrati betyder att medborgarna själva röstar direkt i politiska frågor.
Det kan till exempel ske genom folkomröstningar.
Direkt demokrati skiljer sig från representativ demokrati, där väljarna väljer politiker som fattar besluten åt dem.
Representativ demokrati
Representativ demokrati betyder att folket väljer representanter som fattar politiska beslut.
Sverige är en representativ demokrati.
Väljarna röstar på partier och politiker, och de valda representanterna fattar sedan beslut i till exempel riksdagen, kommunerna och regionerna.
Diktatur
Diktatur är ett styrelseskick där makten är samlad hos en person, ett parti, militären eller en liten grupp.
I en diktatur finns ofta inte fria val, fri opposition eller fri press på samma sätt som i en demokrati.
Människor kan också riskera straff om de kritiserar makten.
Auktoritärt styre
Auktoritärt styre betyder att makten är starkt koncentrerad och att medborgarnas frihet är begränsad.
Det kan finnas val och politiska institutioner, men opposition, media och domstolar kan vara hårt kontrollerade.
Ett auktoritärt styre är inte lika öppet och fritt som en demokrati.
Totalitärt styre
Totalitärt styre är en mycket långtgående form av diktatur.
Staten försöker då kontrollera inte bara politiken, utan också stora delar av människors vardag, medier, kultur, utbildning och ibland även privatliv.
Totalitära system tillåter normalt inte verklig opposition.
Rättsstat
En rättsstat är ett samhälle där makten måste följa lagen.
Det betyder att även staten, politiker och myndigheter är bundna av regler.
Domstolar ska vara självständiga, lagar ska vara tydliga och människor ska behandlas rättssäkert.
Rättssäkerhet
Rättssäkerhet betyder att människor ska behandlas enligt tydliga regler och inte godtyckligt.
Man ska kunna förstå vad lagen säger, få sin sak prövad och ha möjlighet att försvara sig.
Rättssäkerhet är en viktig del av en rättsstat.
Maktdelning
Maktdelning betyder att politisk makt delas upp mellan olika delar av staten.
Tanken är att ingen person eller institution ska få för mycket makt.
I många länder talar man om lagstiftande, verkställande och dömande makt.
Maktfördelning
Maktfördelning handlar om hur makten är uppdelad i samhället.
Det kan handla om makten mellan riksdag, regering, domstolar, myndigheter, kommuner och regioner.
Begreppet används ibland ungefär som maktdelning, men kan också beskriva maktens praktiska fördelning i ett land.
Grundlag
En grundlag är en lag som står över vanliga lagar.
Grundlagar beskriver hur landet ska styras och skyddar viktiga demokratiska rättigheter.
I Sverige finns fyra grundlagar: regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Konstitution
En konstitution är ett lands grundläggande regler för hur staten ska styras.
Den kan beskriva hur makten fördelas, hur val fungerar och vilka rättigheter medborgarna har.
I Sverige består konstitutionen framför allt av grundlagarna.
Parlamentarism
Parlamentarism betyder att regeringen måste ha stöd av parlamentet, eller åtminstone accepteras av parlamentet.
I Sverige är riksdagen parlamentet.
Det betyder att regeringen är beroende av riksdagen för att kunna styra.
Negativ parlamentarism
Negativ parlamentarism betyder att en regering eller statsminister kan accepteras så länge det inte finns en majoritet emot.
I Sverige behöver en statsministerkandidat inte få ja från en majoritet av riksdagen.
Det räcker att färre än 175 ledamöter röstar nej.
Presidentstyre
Presidentstyre betyder att presidenten har en stark politisk roll och leder den verkställande makten.
I ett sådant system väljs presidenten ofta direkt av folket.
Det skiljer sig från parlamentarism, där regeringen är beroende av parlamentets stöd.
Monarki
Monarki betyder att landet har en kung eller drottning som statschef.
Sverige är en monarki.
I Sverige har kungen ingen politisk makt, utan har främst en representativ roll.
Republik
Republik betyder att landet inte har kung eller drottning som statschef.
I en republik är statschefen ofta en president.
Presidentens makt kan vara stor eller liten beroende på hur landets system är byggt.
Statschef
Statschefen är landets främsta formella företrädare.
I Sverige är kungen statschef.
Statschefen representerar landet, men i Sverige är det inte statschefen som styr politiken.
Regeringschef
Regeringschefen är den person som leder regeringen.
I Sverige är statsministern regeringschef.
Regeringschefen har ansvar för att leda regeringens arbete.
Enpartistat
En enpartistat är ett land där ett enda parti har den politiska makten.
Andra partier kan vara förbjudna eller sakna verklig möjlighet att utmana makten.
Enpartistater är normalt inte demokratiska, eftersom väljarna inte har fria alternativ att välja mellan.
Militärjunta
En militärjunta är en grupp militärer som styr ett land.
Militärjuntor tar ofta makten genom statskupp.
I sådana system är den civila demokratin ofta satt ur spel.
Statskupp
Statskupp betyder att någon tar makten i ett land på ett olagligt eller odemokratiskt sätt.
Det kan till exempel ske genom militären, våld, hot eller genom att makthavare sätter demokratins regler ur spel.
En statskupp skiljer sig från ett vanligt val, där makten byts enligt reglerna.
Revolution
Revolution betyder en stor och ofta snabb förändring av samhällets politiska system.
En revolution kan ske genom folkliga protester, våld eller stora politiska omvälvningar.
Ordet används också ibland bredare om mycket stora samhällsförändringar.
Reform
En reform är en politisk förändring som görs genom beslut och nya regler.
Reformer kan handla om till exempel skola, skatt, sjukvård, pensioner eller arbetsmarknad.
En reform är oftast en förändring inom det befintliga systemet, inte ett försök att riva upp hela systemet.
Korruption
Korruption betyder att någon missbrukar sin makt eller sitt förtroende för egen vinning.
Det kan handla om mutor, vänskapskorruption, maktmissbruk eller att offentliga beslut påverkas av privata intressen.
Korruption skadar förtroendet för politiken och samhällets institutioner.
Nepotism
Nepotism betyder att personer gynnas på grund av släktskap eller nära relationer.
Det kan till exempel handla om att ge jobb, uppdrag eller fördelar till familjemedlemmar trots att andra är mer meriterade.
Nepotism kan skapa misstro eftersom beslut inte upplevs bygga på kompetens eller rättvisa.
Kleptokrati
Kleptokrati betyder ungefär tjuvstyre.
Det används om system där makthavare använder staten för att berika sig själva.
I en kleptokrati blir gränsen mellan offentlig makt och privat vinning mycket svag.
Oligarki
Oligarki betyder att makten ligger hos en liten grupp människor.
Gruppen kan bestå av rika personer, militärer, partieliter, familjer eller andra mäktiga grupper.
Oligarki skiljer sig från demokrati, där makten i grunden ska utgå från folket.
Plutokrati
Plutokrati betyder att de rika har mycket stor politisk makt.
Ordet används ofta kritiskt om samhällen där pengar ger stort inflytande över politiken.
Det kan handla om kampanjpengar, ägande, lobbyism eller ekonomisk kontroll över viktiga samhällsområden.
Teokrati
Teokrati betyder att religion och religiösa ledare har den högsta politiska makten.
I en teokrati bygger lagar och styre ofta på religiösa regler eller tolkningar.
Det skiljer sig från en sekulär stat, där staten och religionen är åtskilda.
Sekularism
Sekularism betyder att staten och religionen ska vara åtskilda.
Det innebär att politiska beslut inte ska styras direkt av en viss religion.
Sekularism betyder inte att människor inte får vara religiösa, utan att staten ska vara neutral i religiösa frågor.
Religionsstat
En religionsstat är ett land där religionen har en central roll i statens lagar och styre.
Det kan betyda att lagstiftningen bygger på religiösa regler eller att religiösa ledare har politisk makt.
Begreppet ligger nära teokrati, men kan användas bredare.
Sharialag
Sharia är ett islamiskt rättsligt och religiöst begrepp som bygger på tolkningar av islamiska källor.
Sharialag används ofta om lagstiftning där staten låter sådana religiösa regler påverka eller styra lagarna.
Begreppet används på olika sätt i olika länder och i politiska debatter. Därför är det viktigt att skilja mellan religion, juridik, tolkningar och hur ordet används politiskt.
Civil olydnad
Civil olydnad betyder att människor medvetet bryter mot en lag eller regel för att protestera mot något de anser vara fel.
Det sker ofta öppet och utan att försöka dölja handlingen.
Personer som använder civil olydnad brukar ofta acceptera att de kan straffas enligt lagen.
Fri- och rättigheter
Den här delen handlar om rättigheter som skyddar människor mot för mycket makt från staten, och som gör demokrati möjlig i praktiken.
Yttrandefrihet
Yttrandefrihet betyder att människor har rätt att uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Det kan handla om att prata, skriva, demonstrera, skapa konst eller delta i debatter.
Yttrandefrihet betyder inte att man får säga vad som helst utan ansvar. Hot, förtal och hets mot folkgrupp kan fortfarande vara olagligt.
Tryckfrihet
Tryckfrihet betyder att människor har rätt att uttrycka sig i tryckta medier, till exempel böcker, tidningar och tidskrifter.
I Sverige är tryckfriheten skyddad i en av grundlagarna.
Tryckfriheten är viktig eftersom den gör det möjligt att sprida information och granska makten.
Religionsfrihet
Religionsfrihet betyder att människor har rätt att ha en religion, byta religion eller inte ha någon religion alls.
Staten ska inte tvinga människor att tro på ett visst sätt.
Religionsfrihet är en viktig del av ett öppet och demokratiskt samhälle.
Föreningsfrihet
Föreningsfrihet betyder att människor har rätt att bilda och gå med i föreningar.
Det kan handla om politiska partier, fackförbund, idrottsföreningar, organisationer eller andra grupper.
Föreningsfrihet gör det möjligt för människor att organisera sig och påverka samhället tillsammans.
Demonstrationsfrihet
Demonstrationsfrihet betyder att människor har rätt att delta i demonstrationer och offentliga möten.
Det är ett sätt att visa stöd, protestera eller skapa uppmärksamhet kring en fråga.
I en demokrati är demonstrationsfrihet viktig eftersom människor ska kunna kritisera makten öppet.
Rösträtt
Rösträtt betyder att man har rätt att rösta i val.
Vilka val man får rösta i beror på ålder, medborgarskap och ibland var man bor.
Rösträtten är en av demokratins viktigaste rättigheter.
Allmän rösträtt
Allmän rösträtt betyder att rösträtten inte bara gäller en liten grupp i samhället.
Historiskt har många grupper varit utestängda från att rösta, till exempel kvinnor, fattiga och personer utan viss egendom.
I dag är allmän rösträtt en självklar grund i moderna demokratier.
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter är grundläggande rättigheter som gäller alla människor.
Det handlar till exempel om rätten till liv, frihet, trygghet, utbildning, religionsfrihet och skydd mot diskriminering.
Tanken är att dessa rättigheter inte ska bero på var man bor, vilken grupp man tillhör eller vilka åsikter man har.
Minoritetsrättigheter
Minoritetsrättigheter handlar om att skydda grupper som är färre än majoriteten i samhället.
Det kan handla om språk, kultur, religion, ursprung eller identitet.
I en demokrati räcker det inte att majoriteten får bestämma. Minoriteter måste också ha skydd mot orättvis behandling.
Likhet inför lagen
Likhet inför lagen betyder att lagen ska gälla lika för alla.
En person ska inte behandlas bättre eller sämre av staten på grund av till exempel makt, pengar, kön, ursprung, religion eller politiska åsikter.
Det är en central del av rättsstaten.
Oskyldighetspresumtion
Oskyldighetspresumtion betyder att en person ska betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad.
Det är inte den misstänkte som ska bevisa sin oskuld.
I en rättsstat är det staten som måste bevisa att någon har begått ett brott.
Integritet
Integritet handlar om rätten till privatliv och personlig sfär.
Det kan handla om att skydda personuppgifter, privat kommunikation, hemmet och människors personliga val.
I politiken diskuteras integritet ofta i frågor om övervakning, brottsbekämpning, teknik och myndigheters tillgång till information.
Offentlighetsprincipen
Offentlighetsprincipen betyder att allmänheten och media har rätt att ta del av många handlingar hos myndigheter.
Syftet är att människor ska kunna granska hur staten och myndigheter arbetar.
Offentlighetsprincipen är viktig för öppenhet och ansvar i demokratin.
Sekretess
Sekretess betyder att viss information inte får lämnas ut.
Det kan handla om känsliga personuppgifter, sjukvård, säkerhet, brottsutredningar eller annat som behöver skyddas.
Sekretess är ett undantag från öppenhet och ska ha stöd i regler.
Censur
Censur betyder att staten eller en annan makthavare stoppar, förbjuder eller kontrollerar information och åsikter.
Det kan handla om att förbjuda böcker, blockera medier, stoppa nyheter eller tysta kritik.
Censur är vanligt i diktaturer, men kan också diskuteras i demokratier när yttrandefrihet vägs mot andra intressen.
Övervakning
Övervakning betyder att människor, platser eller kommunikation kontrolleras eller följs.
Det kan ske med kameror, digital spårning, avlyssning eller insamling av data.
I politiken diskuteras övervakning ofta som en balans mellan trygghet, brottsbekämpning och personlig integritet.
Signalspaning
Signalspaning betyder att staten samlar in och analyserar elektronisk kommunikation för säkerhets- och underrättelseändamål.
Det kan handla om trafik i kablar, radiosignaler eller annan digital kommunikation.
Frågan är politiskt känslig eftersom den berör både nationell säkerhet och människors integritet.
Riksdag och regering
Den här delen handlar om Sveriges politiska arbete på nationell nivå: riksdagen, regeringen, lagar, förslag, ministrar och kontroll av makten.
Riksdag
Riksdagen är Sveriges högsta beslutande församling.
Det är riksdagen som beslutar om lagar, statens budget och vem som ska bli statsminister.
Riksdagen består av 349 ledamöter som väljs av folket i riksdagsvalet.
Regering
Regeringen styr Sverige i det dagliga politiska arbetet.
Den leds av statsministern och består av ministrar, som också kallas statsråd.
Regeringen föreslår nya lagar, styr myndigheter och ansvarar för att riksdagens beslut genomförs.
Statsminister
Statsministern är Sveriges regeringschef.
Det betyder att statsministern leder regeringens arbete.
Statsministern utses genom att talmannen föreslår en kandidat och riksdagen röstar om förslaget.
Minister
En minister är en person som ingår i regeringen och ansvarar för ett visst politikområde.
Det kan till exempel vara skola, försvar, ekonomi, klimat, sjukvård eller utrikespolitik.
Ministrar kallas också statsråd.
Statsråd
Statsråd är ett annat ord för minister.
Statsråden sitter i regeringen och ansvarar för olika politiska områden.
Alla statsråd är ministrar, men alla har inte ordet minister i sin titel i vardagligt tal.
Departement
Ett departement är en del av Regeringskansliet som arbetar med ett visst område.
Det kan till exempel vara Finansdepartementet, Justitiedepartementet eller Utrikesdepartementet.
Departementen hjälper ministrarna att ta fram förslag och styra regeringens arbete.
Regeringskansliet
Regeringskansliet är den myndighet som hjälper regeringen i arbetet.
Där arbetar tjänstemän som tar fram underlag, skriver förslag och bereder ärenden.
Regeringskansliet består bland annat av departementen och Statsrådsberedningen.
Talman
Talmannen är riksdagens främsta företrädare och leder riksdagens arbete.
Talmannen leder sammanträden i kammaren och har en viktig roll när en ny statsminister ska utses.
Talmannen ska vara opartisk i sin roll och inte driva vanlig partipolitik.
Vice talman
Riksdagen har tre vice talmän.
De kan ersätta talmannen och leda sammanträden i riksdagens kammare.
De vice talmännen hjälper till att riksdagens arbete fungerar.
Riksdagsledamot
En riksdagsledamot är en person som har blivit vald till riksdagen.
Ledamöterna representerar väljarna och fattar beslut om lagar, budget och andra viktiga frågor.
Riksdagen har 349 ledamöter.
Utskott
Utskott är mindre arbetsgrupper i riksdagen som arbetar med olika politikområden.
Det finns till exempel utskott för ekonomi, försvar, utbildning, socialförsäkring och miljö.
Utskotten granskar förslag och lämnar förslag till hur riksdagen ska besluta.
Kammaren
Kammaren är den stora salen i riksdagen där ledamöterna debatterar och röstar.
Det är där riksdagens formella beslut fattas.
När man säger att ett ärende tas upp i kammaren betyder det att det behandlas av hela riksdagen.
Partigrupp
En partigrupp är de riksdagsledamöter som tillhör samma parti.
Partigruppen diskuterar hur partiet ska agera i riksdagen.
Där bestämmer partiet ofta sin linje inför debatter och omröstningar.
Motion
En motion är ett förslag från en eller flera riksdagsledamöter.
Motioner kan handla om nya lagar, ändringar av lagar eller andra politiska beslut.
Motioner är ett sätt för riksdagsledamöter att lägga egna förslag i riksdagen.
Proposition
En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen.
Propositioner kan handla om nya lagar, ändrade lagar eller andra beslut som riksdagen behöver ta ställning till.
Många viktiga lagförslag börjar som propositioner från regeringen.
Interpellation
En interpellation är en skriftlig fråga från en riksdagsledamot till en minister.
Ministern svarar både skriftligt och i en debatt i riksdagen.
Interpellationer är ett sätt för riksdagen att granska regeringen.
Skriftlig fråga
En skriftlig fråga är en fråga som en riksdagsledamot ställer till en minister.
Ministern svarar skriftligt.
Det är ett snabbare och enklare sätt att begära svar från regeringen än en interpellation.
Betänkande
Ett betänkande är ett förslag från ett utskott till riksdagen.
När ett utskott har behandlat ett ärende skriver det vad utskottet tycker att riksdagen ska besluta.
Sedan kan hela riksdagen debattera och rösta om förslaget.
Remiss
Remiss betyder att ett förslag skickas ut för att andra ska få säga vad de tycker.
Myndigheter, organisationer, kommuner, experter och andra kan få lämna synpunkter.
Remisser används för att förbättra beslutsunderlag innan politiska beslut fattas.
Utredning
En utredning är ett arbete där man undersöker en fråga noggrant innan beslut fattas.
Utredningar kan ta fram fakta, analysera problem och föreslå förändringar.
Många lagförslag börjar med en statlig utredning.
Kommitté
En kommitté är en grupp som får i uppdrag att utreda en fråga.
Kommittéer kan bestå av experter, politiker, tjänstemän eller representanter från olika delar av samhället.
Resultatet kan bli ett betänkande eller ett förslag till regeringen.
Lagförslag
Ett lagförslag är ett förslag om att skapa, ändra eller ta bort en lag.
Lagförslag kan komma från regeringen eller från riksdagsledamöter.
För att bli lag behöver förslaget behandlas och beslutas av riksdagen.
Lagstiftning
Lagstiftning är arbetet med att skapa och ändra lagar.
I Sverige är det riksdagen som beslutar om lagar.
Regeringen och riksdagsledamöter kan lägga fram förslag som riksdagen tar ställning till.
Lag
En lag är en regel som gäller i samhället och som har beslutats av riksdagen.
Lagar styr vad som är tillåtet, förbjudet eller reglerat.
Myndigheter, domstolar, företag och privatpersoner måste följa lagarna.
Förordning
En förordning är en regel som beslutas av regeringen.
Förordningar används ofta för att komplettera lagar och göra dem mer praktiska.
En förordning får inte gå emot lagar som riksdagen har beslutat.
Myndighet
En myndighet är en offentlig organisation som arbetar på uppdrag av staten, en kommun eller en region.
Myndigheter genomför politiska beslut och tillämpar lagar och regler.
Exempel är Skatteverket, Polisen, Försäkringskassan och Migrationsverket.
Tjänsteman
En tjänsteman är en person som arbetar inom offentlig förvaltning eller en organisation.
I staten, kommuner och regioner hjälper tjänstemän till att ta fram underlag och genomföra beslut.
Tjänstemän är normalt inte folkvalda politiker.
Offentlig förvaltning
Offentlig förvaltning är den del av staten, kommunerna och regionerna som genomför politiska beslut.
Det handlar om myndigheter, tjänstemän, regler och praktiskt arbete.
Förvaltningen ska följa lagar och arbeta sakligt och opartiskt.
Ministerstyre
Ministerstyre betyder att en minister försöker bestämma direkt hur en myndighet ska besluta i ett enskilt ärende.
I Sverige är ministerstyre inte tillåtet.
Regeringen styr myndigheter genom regler, uppdrag och beslut, men en enskild minister får inte gå in och styra enskilda myndighetsbeslut.
Misstroendevotum
Misstroendevotum betyder att riksdagen röstar om den har förtroende för en minister eller statsministern.
Om tillräckligt många röstar för misstroende kan ministern eller regeringen tvingas avgå.
Det är ett av riksdagens starkaste verktyg för att kontrollera regeringen.
Förtroendeomröstning
En förtroendeomröstning handlar om huruvida en politisk ledare eller regering har tillräckligt stöd.
I Sverige används ofta begreppet i samband med riksdagens förtroende för statsministern eller en minister.
Om förtroendet saknas kan det leda till att personen eller regeringen måste avgå.
Extra val
Extra val är ett val som hålls mellan två ordinarie val.
Det kan bli aktuellt om det politiska läget låser sig och det inte går att bilda eller behålla en regering.
Ett extra val ersätter inte nästa ordinarie val, utan hålls utöver det.
Regeringsbildning
Regeringsbildning är processen där Sverige får en ny regering.
Efter ett val pratar talmannen med partiledarna och föreslår en statsministerkandidat.
Riksdagen röstar sedan om kandidaten kan accepteras.
Övergångsregering
En övergångsregering är en regering som sitter kvar tillfälligt efter att den har avgått.
Den sköter löpande arbete tills en ny regering kan tillträda.
En övergångsregering brukar vara försiktig med stora politiska beslut.
Minoritetsregering
En minoritetsregering är en regering som inte har egen majoritet i riksdagen.
Den måste därför få stöd eller acceptans från andra partier för att kunna styra.
Minoritetsregeringar är vanliga i Sverige.
Majoritetsregering
En majoritetsregering är en regering som har stöd av en majoritet i riksdagen.
Det kan vara ett parti eller flera partier tillsammans.
En majoritetsregering har ofta lättare att få igenom sin politik än en minoritetsregering.
Koalitionsregering
En koalitionsregering är en regering där flera partier ingår tillsammans.
Partierna behöver komma överens om vilken politik regeringen ska driva.
Koalitionsregeringar är vanliga i länder där inget parti får egen majoritet.
Val och mandat
Den här delen handlar om hur röster blir politisk makt, vad mandat betyder och hur partier kan få inflytande efter ett val.
Val
Val är när medborgare röstar för att påverka vilka som ska styra.
I Sverige hålls val till riksdag, regioner och kommuner vart fjärde år.
Det finns också val till Europaparlamentet.
Valrörelse
Valrörelse är perioden före ett val då partierna försöker nå väljarna.
Partierna presenterar sin politik, debatterar och kampanjar.
Det är då många väljare jämför partier och bestämmer hur de ska rösta.
Valkampanj
En valkampanj är partiernas arbete för att få väljare att rösta på dem.
Det kan handla om affischer, annonser, debatter, sociala medier, dörrknackning och möten.
Syftet är att sprida partiets budskap och vinna stöd.
Valkrets
En valkrets är ett geografiskt område som används vid val.
Valkretsar påverkar hur mandat fördelas mellan olika delar av landet.
I riksdagsvalet är Sverige indelat i flera valkretsar.
Valsedel
En valsedel är den lapp man använder när man röstar.
I Sverige finns olika valsedlar för olika partier och val.
På vissa valsedlar kan man också personrösta på en kandidat.
Personröst
En personröst betyder att väljaren kryssar för en särskild kandidat på valsedeln.
Det är ett sätt att påverka vilken person från partiet som ska bli vald.
Partiet får fortfarande rösten, men kandidaten kan få större chans att ta plats.
Mandat
Ett mandat är en plats i en beslutande församling.
I riksdagen finns 349 mandat.
Ju fler röster ett parti får, desto fler mandat kan partiet få.
Fast mandat
Fasta mandat är mandat som fördelas direkt i valkretsarna.
De kopplar riksdagens platser till olika delar av landet.
Det gör att väljare från olika områden blir representerade.
Utjämningsmandat
Utjämningsmandat används för att valresultatet ska bli mer proportionellt.
Om ett parti har fått för få mandat jämfört med sin andel röster kan utjämningsmandat jämna ut resultatet.
Syftet är att riksdagen ska spegla väljarnas röster så rättvist som möjligt.
Majoritet
Majoritet betyder att fler än hälften stödjer något.
I riksdagen krävs minst 175 av 349 ledamöter för majoritet.
Majoritet är viktigt eftersom beslut ofta avgörs genom omröstning.
Minoritet
Minoritet betyder att färre än hälften stödjer något.
Ett parti eller en regering kan vara i minoritet men ändå få igenom förslag om andra partier stödjer eller accepterar dem.
I svensk politik är minoritetsregeringar ganska vanliga.
Mandatperiod
Mandatperiod är den tid som politiker är valda för.
I Sverige är mandatperioden normalt fyra år för riksdag, regioner och kommuner.
Efter mandatperioden hålls ett nytt val.
Spärr
En spärr är en gräns som ett parti måste komma över för att få mandat.
Spärrar används för att undvika att väldigt många småpartier gör det svårt att bilda majoriteter.
Samtidigt betyder spärrar att röster på mycket små partier inte alltid leder till representation.
Fyraprocentsspärr
Fyraprocentsspärren betyder att ett parti normalt behöver få minst fyra procent av rösterna i riksdagsvalet för att komma in i riksdagen.
Spärren gäller på nationell nivå.
Den påverkar vilka partier som kan få mandat i riksdagen.
Valdeltagande
Valdeltagande visar hur stor andel av de röstberättigade som faktiskt röstar.
Högt valdeltagande brukar ses som ett tecken på att många deltar i demokratin.
Lågt valdeltagande kan väcka frågor om förtroende, engagemang och representation.
Rösträkning
Rösträkning är arbetet med att räkna rösterna efter ett val.
Rösterna räknas först preliminärt och kontrolleras sedan noggrannare.
Rösträkningen avgör hur många mandat partierna får.
Valresultat
Valresultat är resultatet av hur människor har röstat i ett val.
Det visar hur stor andel röster partierna fått och hur mandaten fördelas.
Valresultatet avgör vilka partier som får politiskt inflytande.
Regeringsunderlag
Regeringsunderlag är de partier som en regering bygger sitt stöd på.
Det kan vara partier som sitter i regeringen och partier som stödjer regeringen från riksdagen.
Ett regeringsunderlag behöver inte alltid bestå av partier som själva har ministerposter.
Parlamentariskt läge
Parlamentariskt läge betyder hur mandaten är fördelade mellan partierna.
Det visar vilka partier som tillsammans kan få majoritet eller stoppa förslag.
Efter ett val är det parlamentariska läget avgörande för regeringsbildningen.
Blockpolitik
Blockpolitik betyder att partier delas in i politiska block som samarbetar eller står nära varandra.
I Sverige har man ofta talat om ett vänster- eller rödgrönt block och ett borgerligt eller blått block.
Blockpolitiken kan påverka vilka partier som bildar regering eller stödjer varandra.
Politiskt block
Ett politiskt block är en grupp partier som brukar samarbeta eller stå nära varandra i viktiga frågor.
Block kan bygga på ideologi, sakpolitik eller gemensamt regeringsalternativ.
Vilka partier som räknas till olika block kan förändras över tid.
Koalition
En koalition är ett samarbete mellan flera partier.
En koalition kan bilda regering tillsammans eller samarbeta i enskilda frågor.
Koalitioner uppstår ofta när inget parti har egen majoritet.
Stödparti
Ett stödparti är ett parti som inte sitter i regeringen men ändå hjälper regeringen att få igenom sin politik.
Stödpartiet kan till exempel rösta på regeringens budget eller släppa fram en statsminister.
Det kan ge partiet inflytande utan att det har egna ministrar.
Opposition
Oppositionen är de partier som inte ingår i regeringen.
Oppositionen granskar regeringen, lägger egna förslag och försöker vinna stöd för annan politik.
I en demokrati är oppositionen viktig eftersom makten behöver kunna kritiseras.
Vågmästare
Vågmästare kallas ett parti eller en grupp som kan avgöra vilken sida som får majoritet.
Det händer när det politiska läget är jämnt och ett mindre parti får en nyckelroll.
En vågmästare kan få stort inflytande trots att partiet inte är störst.
Taktikröstning
Taktikröstning betyder att en väljare röstar strategiskt i stället för bara på det parti man gillar bäst.
Det kan till exempel handla om att hjälpa ett parti över en spärr eller påverka vilket regeringsalternativ som får störst chans.
Taktikröstning bygger ofta på hur väljaren tror att andra kommer rösta.
Proteströst
En proteströst är en röst som främst uttrycker missnöje.
Väljaren röstar kanske inte bara för ett parti, utan också mot andra partier eller mot det politiska systemet.
Proteströster kan påverka valresultat, särskilt när missnöjet är stort.
Blankröst
En blankröst är en röst där väljaren deltar i valet men inte röstar på något parti.
Det kan vara ett sätt att visa att man vill rösta men inte stödjer något av alternativen.
Blankröster räknas inte som röster på ett parti.
Soffliggare
Soffliggare är ett vardagligt ord för personer som har rätt att rösta men inte gör det.
Ordet används ofta i samband med valdeltagande.
Att inte rösta kan påverka valresultatet, eftersom de som röstar avgör mandatfördelningen.
Opinionsmätning
En opinionsmätning försöker mäta vad människor tycker eller hur de skulle rösta vid ett visst tillfälle.
Opinionsmätningar bygger på urval och är inte samma sak som valresultat.
De kan visa trender, men innehåller alltid osäkerhet.
Väljarbas
Väljarbas är den grupp väljare som ofta stödjer ett visst parti.
Den kan bestå av personer med liknande värderingar, intressen, yrken, ålder, bostadsort eller politiska prioriteringar.
Partier försöker ofta både behålla sin väljarbas och nå nya väljare.
Kärnväljare
Kärnväljare är väljare som är särskilt lojala mot ett parti.
De byter sällan parti och känner ofta stark samhörighet med partiets idéer eller historia.
Kärnväljare är viktiga för partier eftersom de ger en stabil grund av stöd.
Rörlig väljare
En rörlig väljare är en väljare som kan tänka sig att byta parti mellan val.
Rörliga väljare kan påverkas av sakfrågor, partiledare, samhällsläge eller hur partierna agerar.
De är ofta viktiga i valrörelser eftersom de kan avgöra stora förändringar i valresultatet.
Marginalväljare
Marginalväljare är väljare som står och väger mellan olika alternativ.
De kan vara avgörande om valet är jämnt.
Partier försöker ofta nå marginalväljare med tydliga budskap i frågor som många tycker är viktiga.
Partier och politiska roller
Den här delen handlar om hur partier fungerar, vilka personer som arbetar politiskt och vilka roller som ofta nämns i nyheter och debatter.
Politiskt parti
Ett politiskt parti är en grupp människor som vill påverka hur samhället styrs.
Partier samlar idéer, förslag och kandidater som väljarna kan rösta på.
I en demokrati tävlar partier om väljarnas stöd i fria val.
Partiledare
Partiledaren är den person som leder ett politiskt parti.
Partiledaren företräder ofta partiet i debatter, intervjuer och förhandlingar.
En partiledare är inte automatiskt statsminister, utan det beror på valresultat, samarbeten och riksdagens stöd.
Språkrör
Språkrör är en titel som vissa partier använder i stället för partiledare.
Tanken är ofta att personen ska föra fram partiets politik snarare än att ensam styra partiet.
I Sverige är Miljöpartiet det tydligaste exemplet på ett parti som använder språkrör.
Partisekreterare
Partisekreteraren har ofta ansvar för partiets organisation och interna arbete.
Det kan handla om valrörelser, medlemmar, kampanjer och partiets praktiska planering.
Partisekreteraren syns ibland i media, men arbetar ofta mer bakom kulisserna än partiledaren.
Partiprogram
Ett partiprogram beskriver ett partis grundläggande idéer och långsiktiga mål.
Det är ofta mer övergripande än ett valmanifest.
Partiprogrammet visar vilken riktning partiet vill att samhället ska utvecklas i.
Valmanifest
Ett valmanifest är partiets löften och prioriteringar inför ett val.
Det handlar ofta om vad partiet vill göra under den kommande mandatperioden.
Valmanifestet är mer konkret och valnära än partiprogrammet.
Sakfråga
En sakfråga är en konkret politisk fråga.
Det kan till exempel handla om skola, sjukvård, skatt, klimat, migration, kriminalitet eller försvar.
När man jämför partier är det ofta klokt att titta på sakfrågor, inte bara på partiernas slogans.
Hjärtefråga
En hjärtefråga är en fråga som ett parti, en politiker eller en väljare tycker är extra viktig.
För vissa kan det vara klimatet, för andra skolan, vården, ekonomin eller tryggheten.
Hjärtefrågor påverkar ofta hur människor röstar.
Partilinje
Partilinjen är den ståndpunkt som ett parti har bestämt sig för att driva.
Den visar hur partiets företrädare förväntas argumentera eller rösta i en fråga.
Ibland kan enskilda politiker tycka annorlunda än partilinjen.
Partipiska
Partipiska är ett uttryck för när ett parti pressar sina politiker att följa partilinjen.
Det kan handla om att rösta på ett visst sätt i riksdagen eller hålla ihop partiets budskap.
Ordet används ofta när det finns spänningar mellan personlig åsikt och partiets gemensamma linje.
Partistämma
En partistämma är ett större möte där ett parti fattar viktiga beslut.
Där kan partiet besluta om politik, välja personer till uppdrag och diskutera partiets framtid.
Partistämman är en viktig del av partiets interna demokrati.
Partikongress
Partikongress är ett annat ord för ett stort beslutande möte inom ett parti.
Olika partier använder olika namn, till exempel kongress, landsmöte eller partistämma.
Där beslutar medlemmar eller ombud om partiets politik och organisation.
Nomineringsprocess
Nomineringsprocessen är arbetet där ett parti väljer vilka personer som ska stå på valsedeln.
Medlemmar, lokala organisationer och valberedningar kan vara inblandade.
Processen påverkar vilka personer väljarna kan rösta på.
Kandidatlista
En kandidatlista är listan över personer som ett parti ställer upp med i ett val.
Listan finns på valsedeln.
Väljare kan ibland påverka ordningen genom att personrösta på en kandidat.
Förtroendevald
En förtroendevald är en person som har valts till ett politiskt uppdrag.
Det kan vara i riksdagen, en kommun, en region eller inom ett parti.
Ordet betyder att personen har fått ett förtroende att företräda andra.
Fritidspolitiker
En fritidspolitiker är en person som har politiska uppdrag vid sidan av ett vanligt arbete eller studier.
Det är vanligt i kommunpolitiken.
Fritidspolitiker kan ändå fatta viktiga beslut om till exempel skola, äldreomsorg, byggande och lokal ekonomi.
Karriärpolitiker
Karriärpolitiker är ett ord som används om personer som har politik som sin huvudsakliga karriär.
Ordet kan användas neutralt, men också kritiskt i debatter.
Det är därför bra att skilja på saklig beskrivning av någons bakgrund och politiska värderingar om personen.
Lobbyist
En lobbyist försöker påverka politiska beslut för en organisation, ett företag eller en intressegrupp.
Lobbyism kan handla om att ge information, argumentera för en fråga eller träffa politiker och tjänstemän.
Lobbyism kan vara laglig och öppen, men blir problematisk om påverkan sker dolt eller med otillbörliga metoder.
Opinionsbildare
En opinionsbildare är en person eller organisation som försöker påverka vad människor tycker i samhällsfrågor.
Det kan vara journalister, debattörer, forskare, influencers, organisationer eller politiker.
Opinionsbildning sker ofta genom debattartiklar, sociala medier, rapporter, poddar och tv.
Aktivist
En aktivist är en person som aktivt arbetar för en politisk eller samhällelig fråga.
Det kan ske genom kampanjer, demonstrationer, föreningsarbete, namninsamlingar eller civil olydnad.
Aktivism kan finnas inom många olika politiska riktningar.
Gräsrotsrörelse
En gräsrotsrörelse är en rörelse som växer fram underifrån bland vanliga människor.
Den styrs inte främst uppifrån av etablerade makthavare.
Gräsrotsrörelser kan påverka politiken genom engagemang, kampanjer och opinion.
Medborgarrörelse
En medborgarrörelse är en rörelse där människor organiserar sig kring en samhällsfråga.
Det kan handla om rättigheter, miljö, trygghet, lokal politik eller protest mot ett beslut.
Medborgarrörelser kan påverka politiken även utan att vara politiska partier.
Intresseorganisation
En intresseorganisation företräder en viss grupp eller fråga.
Det kan handla om pensionärer, företagare, hyresgäster, bilister, patienter, miljöfrågor eller mänskliga rättigheter.
Organisationen försöker ofta påverka politiska beslut som berör deras medlemmar eller fråga.
Tankesmedja
En tankesmedja arbetar med idéer, analyser och förslag inom politik och samhällsfrågor.
Tankesmedjor kan ge ut rapporter, ordna seminarier och påverka samhällsdebatten.
De kan vara oberoende eller ha en tydlig ideologisk inriktning.
Fackförbund
Ett fackförbund är en organisation för arbetstagare.
Fackförbund arbetar med löner, arbetsvillkor, arbetsmiljö och medlemmarnas rättigheter på jobbet.
Fackförbund kan också påverka politiken i frågor som rör arbetsmarknaden.
Arbetsgivarorganisation
En arbetsgivarorganisation företräder arbetsgivare och företag.
Den kan förhandla med fackförbund, ge stöd till medlemmar och påverka arbetsmarknadspolitik.
Arbetsgivarorganisationer är viktiga aktörer i frågor om jobb, löner och företagande.
Höger, vänster och politiska riktningar
Den här delen handlar om vanliga ord som används för att beskriva politiska riktningar. Orden kan betyda lite olika saker beroende på land, tid och sammanhang.
Höger
Höger används för att beskriva politiska idéer och partier som ofta betonar individens ansvar, företagande, äganderätt, lägre skatter och en mindre statlig roll i ekonomin.
Högern kan också betona lag och ordning, traditioner och nationellt självbestämmande.
Det finns många olika sorters högerpolitik, från liberal och marknadsinriktad höger till mer konservativ höger.
Vänster
Vänster används för att beskriva politiska idéer och partier som ofta betonar jämlikhet, omfördelning, stark välfärd och en större roll för staten i ekonomin.
Vänstern vill ofta minska ekonomiska skillnader och stärka arbetstagares rättigheter.
Det finns många olika sorters vänsterpolitik, från socialdemokrati till mer socialistiska och kommunistiska idéer.
Mitten
Mitten används om politiska partier eller idéer som placerar sig mellan höger och vänster.
Mittenpolitik kan blanda förslag från flera håll, till exempel marknadsekonomi tillsammans med sociala reformer.
Vad som räknas som mitten kan förändras beroende på vilka frågor som dominerar politiken.
Mittenparti
Ett mittenparti är ett parti som ofta placerar sig nära mitten på höger-vänster-skalan.
Sådana partier kan ibland samarbeta åt båda håll, beroende på sakfråga och politiskt läge.
Mittenpartier kan få stort inflytande om blocken är jämna.
Högerparti
Ett högerparti är ett parti som brukar placeras till höger i politiken.
Det kan betyda att partiet vill ha lägre skatter, mer marknadsekonomi, starkare fokus på företagande eller en mer konservativ samhällssyn.
Alla högerpartier tycker inte likadant i alla frågor.
Vänsterparti
Ett vänsterparti är ett parti som brukar placeras till vänster i politiken.
Det kan betyda att partiet vill ha mer omfördelning, starkare välfärd, högre skatter för vissa grupper eller större offentlig kontroll över viktiga samhällsområden.
Alla vänsterpartier tycker inte likadant i alla frågor.
Ytterhöger
Ytterhöger används om politiska rörelser, partier eller idéer som ligger långt till höger.
Begreppet kan handla om stark nationalism, hård syn på migration, motstånd mot mångkultur eller auktoritära drag.
Eftersom ordet ofta används som kritik i debatter är det viktigt att förklara vad man menar när man använder det.
Yttervänster
Yttervänster används om politiska rörelser, partier eller idéer som ligger långt till vänster.
Begreppet kan handla om långtgående socialism, kommunism, antikapitalism eller revolutionära idéer.
Eftersom ordet ofta används som kritik i debatter är det viktigt att skilja mellan saklig beskrivning och politiskt skällsord.
Extremhöger
Extremhöger används om rörelser eller idéer som ligger mycket långt till höger och ofta står i konflikt med centrala demokratiska värden.
Det kan handla om rasism, antidemokratiska idéer, våldsbejakande nationalism eller starkt auktoritära samhällsideal.
Begreppet bör användas noggrant, eftersom det är starkt laddat.
Extremvänster
Extremvänster används om rörelser eller idéer som ligger mycket långt till vänster och ofta vill förändra samhället på ett radikalt sätt.
Det kan handla om revolutionär socialism, kommunism, antikapitalism eller grupper som avvisar det parlamentariska systemet.
Begreppet bör användas noggrant, eftersom det är starkt laddat.
Radikal
Radikal betyder att man vill göra stora och grundläggande förändringar.
En radikal person eller rörelse tycker ofta att små justeringar inte räcker.
Ordet kan användas om både höger, vänster och andra politiska riktningar.
Moderat
Moderat betyder försiktig, måttfull eller mindre långtgående.
I politiska sammanhang kan det beskriva någon som vill förändra samhället stegvis snarare än snabbt och kraftigt.
Ordet ska inte blandas ihop med partinamnet Moderaterna, även om orden har samma språkliga grund.
Konservativ
Konservativ betyder att man värnar traditioner, stabilitet och sådant som har fungerat över tid.
Konservativa idéer är ofta försiktiga med snabba samhällsförändringar.
Konservatism kan se olika ut i olika länder och behöver inte betyda motstånd mot all förändring.
Progressiv
Progressiv betyder att man vill förändra samhället i en riktning som man ser som mer modern, jämlik eller fri.
Progressiva idéer kopplas ofta till reformer inom jämställdhet, minoritetsrättigheter, klimat, välfärd eller demokrati.
Vad som räknas som progressivt kan förändras över tid.
Reaktionär
Reaktionär betyder att man vill gå tillbaka till ett äldre samhällsideal eller stoppa förändringar man tycker har gått för långt.
Ordet används ofta kritiskt i politiska debatter.
Det skiljer sig från konservativ, eftersom reaktionär ofta handlar mer om att återställa något tidigare än att bevara det som finns.
Reformistisk
Reformistisk betyder att man vill förändra samhället genom stegvisa reformer.
En reformistisk rörelse vill normalt använda demokratiska beslut, lagar och institutioner för att förändra samhället.
Det skiljer sig från revolutionär politik, som vill förändra systemet mer snabbt och grundläggande.
Revolutionär
Revolutionär betyder att man vill förändra samhället mycket kraftigt, ofta genom att ersätta det nuvarande systemet med något nytt.
Begreppet kan användas om politiska rörelser som inte tycker att vanliga reformer räcker.
Revolutionär politik kan vara fredlig i teorin, men historiskt har revolutioner ofta varit kopplade till stora konflikter.
Borgerlig
Borgerlig används i Sverige ofta om partier och idéer som ligger till höger eller mitten-höger.
Begreppet kopplas ofta till marknadsekonomi, företagande, valfrihet, lägre skatter och en mindre statlig roll i vissa frågor.
Exakt vilka partier som räknas som borgerliga kan variera beroende på tid och sammanhang.
Rödgrön
Rödgrön används ofta om samarbete mellan vänsterpartier och miljöpartier.
Rött kopplas traditionellt till arbetarrörelse, socialism och socialdemokrati, medan grönt kopplas till miljöpolitik.
I Sverige har rödgrönt ofta använts om politiska samarbeten mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Blå
Blå används ofta som färg för borgerlig eller högerinriktad politik.
I Sverige kopplas blå politik ofta till marknadsekonomi, företagande, lägre skatter och borgerliga partier.
Färger i politiken är symboler och kan betyda olika saker i olika länder.
Röd
Röd används ofta som färg för vänsterpolitik, arbetarrörelse, socialism och socialdemokrati.
Färgen har historiskt kopplats till arbetarrörelsens kamp för rättigheter och jämlikhet.
I dagens politik används rött ofta som symbol för partier och idéer till vänster.
Grön
Grön används ofta som färg för miljöpolitik och ekologiska idéer.
Gröna partier brukar betona klimat, natur, hållbarhet och långsiktigt ansvar för miljön.
Grön politik kan kombineras med både vänster-, mitten- och högeridéer.
Liberal
Liberal betyder att man betonar frihet, individens rättigheter och öppenhet.
Liberaler kan lägga stor vikt vid yttrandefrihet, rättsstat, utbildning, marknadsekonomi och personlig frihet.
Det finns olika sorters liberalism, till exempel socialliberalism och mer marknadsliberal politik.
Socialistisk
Socialistisk betyder att man betonar ekonomisk jämlikhet och gemensamt ansvar.
Socialistiska idéer är ofta kritiska mot stora ekonomiska skillnader och privat maktkoncentration.
Socialism kan betyda olika saker, från demokratisk socialism till mer långtgående krav på gemensamt ägande.
Nationalistisk
Nationalistisk betyder att man betonar nationens betydelse, självbestämmande och gemenskap.
Nationalism kan handla om språk, kultur, historia, gränser och nationell suveränitet.
Begreppet kan användas på olika sätt, från patriotisk samhörighet till mer exkluderande former av nationalism.
Populistisk
Populistisk används ofta om politik som ställer “folket” mot “eliten”.
Populistiska rörelser säger ofta att de företräder vanliga människor mot politiker, medier, experter eller institutioner.
Begreppet kan användas både som analys och som skällsord, så det behöver förklaras tydligt i sitt sammanhang.
Globalistisk
Globalistisk betyder att man betonar internationellt samarbete, handel, rörlighet och globala lösningar.
Begreppet används ibland neutralt om globalt samarbete, men också kritiskt av dem som tycker att nationellt självbestämmande försvagas.
Ordet kan vara laddat i vissa debatter och bör därför användas med tydlig förklaring.
Internationalistisk
Internationalistisk betyder att man betonar samarbete och solidaritet över nationsgränser.
Internationalism kan handla om fred, mänskliga rättigheter, klimat, handel, bistånd eller arbetarrörelsens internationella samarbete.
Det skiljer sig från nationalism, som sätter nationens intressen mer i centrum.
Ideologier och politiska idéer
Den här delen handlar om större idépaket som påverkar hur partier och politiska rörelser ser på samhället, staten, ekonomin och människans frihet.
Liberalism
Liberalism är en ideologi som betonar individens frihet, rättigheter och möjlighet att forma sitt eget liv.
Liberaler brukar försvara yttrandefrihet, rättsstat, demokrati, äganderätt och öppen debatt.
Inom liberalismen finns olika riktningar, från socialliberalism till mer marknadsliberal politik.
Socialliberalism
Socialliberalism är en form av liberalism som kombinerar personlig frihet med socialt ansvar.
Socialliberaler menar ofta att staten kan behöva hjälpa människor att faktiskt kunna använda sin frihet.
Det kan handla om utbildning, social trygghet, rättigheter och åtgärder mot stora orättvisor.
Nyliberalism
Nyliberalism är en politisk och ekonomisk riktning som betonar marknadsekonomi, konkurrens, privatisering och minskad statlig inblandning i ekonomin.
Förespråkare ser ofta fria marknader som ett sätt att skapa effektivitet och tillväxt.
Kritiker menar ofta att nyliberal politik kan öka ojämlikhet och försvaga gemensamma trygghetssystem.
Konservatism
Konservatism är en ideologi som betonar tradition, stabilitet, ansvar och försiktighet med snabba samhällsförändringar.
Konservativa idéer kan handla om familj, kultur, nation, lag och ordning och respekt för institutioner.
Konservatism betyder inte att man är emot all förändring, utan ofta att förändring bör ske varsamt.
Socialkonservatism
Socialkonservatism är en form av konservatism som betonar traditionella värderingar, social sammanhållning och samhällets ansvar för trygghet.
Den kan kombinera konservativa värderingar i kultur- och familjefrågor med stöd för vissa välfärdssystem.
Socialkonservatism skiljer sig därför från mer marknadsliberal högerpolitik.
Nationalkonservatism
Nationalkonservatism är en politisk riktning som kombinerar konservativa idéer med stark betoning på nation, kultur och självbestämmande.
Nationalkonservativa rörelser brukar ofta lyfta fram gränser, traditioner, nationell identitet och kritik mot snabb kulturell förändring.
Begreppet kan se olika ut beroende på land och politiskt sammanhang.
Socialism
Socialism är en ideologi som betonar ekonomisk jämlikhet, gemensamt ansvar och kritik mot stora skillnader i makt och pengar.
Socialister vill ofta att samhället ska ha större kontroll över viktiga resurser och att välfärd ska fördelas mer jämlikt.
Socialism finns i många former, från demokratisk socialism till mer revolutionära riktningar.
Demokratisk socialism
Demokratisk socialism vill förändra samhället i socialistisk riktning genom demokratiska metoder.
Det kan handla om stark välfärd, omfördelning, fackliga rättigheter och större gemensam kontroll över viktiga samhällsområden.
Demokratisk socialism skiljer sig från diktatoriska system som har kallat sig socialistiska eller kommunistiska.
Socialdemokrati
Socialdemokrati är en politisk riktning som växte fram ur arbetarrörelsen.
Den betonar demokrati, välfärd, jämlikhet, fackliga rättigheter och reformer inom det demokratiska systemet.
Socialdemokrati brukar acceptera marknadsekonomi, men vill att staten ska jämna ut skillnader och skapa trygghet.
Kommunism
Kommunism är en ideologi som i teorin vill skapa ett klasslöst samhälle där viktiga resurser ägs gemensamt.
Kommunismen bygger ofta på marxistiska idéer om klasskamp och kritik mot kapitalism.
Historiskt har flera stater som kallat sig kommunistiska utvecklats till enpartistater med hård statlig kontroll och förtryck av opposition.
Marxism
Marxism är en samhällsteori och politisk idéströmning som bygger på Karl Marx och Friedrich Engels tankar.
Marxismen analyserar samhället genom klass, ekonomi, ägande och konflikt mellan arbetare och kapitalägare.
Marxism har påverkat socialism, kommunism, fackföreningsrörelser och många politiska debatter.
Marxism-leninism
Marxism-leninism är en ideologi som kombinerar marxistiska idéer med Lenins syn på revolution, parti och statsmakt.
Den har ofta kopplats till enpartistater där ett kommunistiskt parti haft mycket stark kontroll över staten.
Begreppet är historiskt viktigt men också laddat, eftersom det kopplas till flera auktoritära regimer.
Leninism
Leninism bygger på Vladimir Lenins idéer om hur en socialistisk revolution ska organiseras.
En central tanke är att ett disciplinerat revolutionärt parti ska leda arbetarklassen.
Leninism har haft stor betydelse för många kommunistiska rörelser under 1900-talet.
Stalinism
Stalinism används om det politiska system och den maktutövning som kopplas till Josef Stalin i Sovjetunionen.
Begreppet förknippas med diktatur, personkult, politiskt förtryck, tvångskollektivisering och stark statlig kontroll.
Det används ofta för att beskriva en mycket auktoritär form av kommunistiskt styre.
Maoism
Maoism bygger på Mao Zedongs tolkning av marxism-leninism.
Den betonar bland annat böndernas roll i revolutionen och partiets starka kontroll över samhället.
Maoismen är starkt förknippad med Kinas kommunistiska historia och politiska kampanjer under 1900-talet.
Anarkism
Anarkism är en politisk idéströmning som är kritisk mot statlig makt och hierarkier.
Anarkister vill ofta att människor ska organisera samhället frivilligt och utan en stark stat.
Anarkism kan se mycket olika ut, från fredliga idéer om självförvaltning till mer radikala rörelser.
Syndikalism
Syndikalism är en arbetarrörelse som betonar facklig kamp och arbetarnas självorganisering.
Syndikalister vill ofta att arbetare ska få mer direkt makt över arbetsplatser och produktion.
Riktningen har historiskt haft kopplingar till både socialism och anarkism.
Kapitalism
Kapitalism är ett ekonomiskt system där företag, marknader och privat ägande spelar en central roll.
I kapitalistiska system ägs företag och resurser ofta privat, och priser påverkas av utbud och efterfrågan.
Kapitalism kan kombineras med olika politiska system och olika nivåer av skatt, reglering och välfärd.
Feminism
Feminism är en idéströmning som vill uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.
Feminism handlar om rättigheter, makt, representation, arbetsliv, familj, trygghet och frihet från diskriminering.
Det finns många olika feministiska riktningar med olika syn på orsaker och lösningar.
Ekofeminism
Ekofeminism kopplar samman feminism med miljö- och klimatfrågor.
Riktningen menar ofta att förtryck av kvinnor och exploatering av naturen hänger ihop med liknande maktstrukturer.
Ekofeminism är en mer specifik idéströmning inom både feminism och grön politik.
Grön ideologi
Grön ideologi betonar miljö, klimat, hållbarhet och ansvar för kommande generationer.
Den ser ofta naturens gränser som viktiga för hur ekonomi och politik bör utformas.
Grön politik kan kombineras med både vänster-, mitten- och högeridéer.
Ekologism
Ekologism är en politisk idéströmning där ekologiska system och naturens gränser står i centrum.
Den går ofta längre än vanlig miljöpolitik genom att ifrågasätta hur hela samhället och ekonomin är organiserade.
Ekologism ligger nära grön ideologi.
Nationalism
Nationalism är en ideologi som betonar nationens betydelse, gemenskap och självbestämmande.
Nationalism kan handla om språk, kultur, historia, gränser och politisk suveränitet.
Nationalism kan vara inkluderande eller exkluderande beroende på hur nationen definieras.
Ultranationalism
Ultranationalism är en mycket stark och ofta aggressiv form av nationalism.
Den kan sätta den egna nationen över andra och vara fientlig mot minoriteter, invandrare eller andra länder.
Begreppet kopplas ofta till auktoritära, militaristiska eller extremistiska rörelser.
Patriotism
Patriotism betyder kärlek till eller stolthet över det egna landet.
Patriotism behöver inte innebära att man ser andra länder eller folk som sämre.
Skillnaden mellan patriotism och nationalism beror ofta på hur starkt och exkluderande den nationella gemenskapen beskrivs.
Kosmopolitism
Kosmopolitism betyder att man ser människor som del av en större mänsklig gemenskap, inte bara som medborgare i en nation.
Begreppet kopplas ofta till öppenhet, internationellt samarbete och mänskliga rättigheter.
Kosmopolitism står ofta i kontrast till mer nationalistiska idéer.
Populism
Populism är en politisk stil eller idé där “folket” ställs mot “eliten”.
Populistiska rörelser säger ofta att de företräder vanliga människor mot politiker, medier, experter eller institutioner.
Populism kan finnas både till höger och vänster, och begreppet används både som analys och som politiskt skällsord.
Fascism
Fascism är en antidemokratisk ideologi som historiskt förknippas med stark nationalism, ledarkult, militarism och förakt för liberal demokrati.
Fascistiska rörelser brukar betona nationell enhet, lydnad, hierarki och att individen ska underordnas staten eller nationen.
Begreppet är starkt laddat och bör användas noggrant, särskilt när det används om nutida politik.
Nazism
Nazism, eller nationalsocialism, är den ideologi som förknippas med Adolf Hitlers parti i Tyskland.
Ideologin byggde på extrem nationalism, rasism, antisemitism, diktatur och våldsam expansionism.
Nazismen ledde till Förintelsen och andra världskrigets brott och räknas som en antidemokratisk och rasistisk ideologi.
Libertarianism
Libertarianism är en politisk riktning som betonar individuell frihet och stark begränsning av statens makt.
Libertarianer vill ofta ha låga skatter, stor äganderätt och få regleringar.
Synen på statens roll kan variera, men staten ska enligt libertarianismen vanligtvis vara mycket mindre än i dagens välfärdsstater.
Kristdemokrati
Kristdemokrati är en politisk idéströmning som har rötter i kristen socialetik.
Den betonar ofta människovärde, familj, civilsamhälle, ansvar, solidaritet och social trygghet.
I modern politik kan kristdemokratiska partier vara olika konservativa eller mittenorienterade beroende på land.
Islamism
Islamism är en politisk ideologi där islam ses som grund för hur staten och samhället ska styras.
Islamism ska inte blandas ihop med islam som religion eller med muslimer som grupp.
Islamistiska rörelser kan se mycket olika ut, från partier som deltar i val till extremistiska grupper som använder våld.
Konstitutionalism
Konstitutionalism betyder att den politiska makten ska begränsas av grundläggande regler.
Det handlar om att staten måste följa konstitutionen, respektera rättigheter och inte styra godtyckligt.
Konstitutionalism är nära kopplat till rättsstat och demokratiska institutioner.
Republikanism
Republikanism är en politisk idé om att landet bör vara en republik i stället för en monarki.
Det betyder att statschefen inte är kung eller drottning, utan vanligtvis en vald president.
Begreppet kan också handla bredare om medborgarskap, gemensamt ansvar och folkets suveränitet.
Monarkism
Monarkism är uppfattningen att ett land bör ha monarki.
Det betyder att en kung eller drottning är statschef.
I Sverige handlar monarkism oftast om stöd för den konstitutionella monarkin, där monarken har en representativ roll utan politisk makt.
Laddade och kontroversiella begrepp
Den här delen handlar om ord som ofta används i hårda politiska debatter. Vissa beskriver verkliga ideologier, brott eller samhällsproblem. Andra används ibland slarvigt som skällsord. Därför är sammanhanget viktigt.
Rasism
Rasism handlar om att människor delas in, bedöms eller behandlas olika utifrån föreställningar om hudfärg, ursprung eller etnicitet.
Rasism kan handla om öppet hat, men också om diskriminering, stereotyper och ojämlik behandling.
Begreppet används ofta i politiska debatter, men bör kopplas till konkreta uttalanden, handlingar eller strukturer.
Rasist
Rasist används om en person som uttrycker, stödjer eller agerar utifrån rasistiska idéer.
Ordet är starkt laddat och används ibland som anklagelse i debatter.
Därför är det viktigt att skilja mellan saklig kritik av en handling eller ett uttalande och att sätta en etikett på en person.
Främlingsfientlighet
Främlingsfientlighet betyder misstänksamhet, rädsla eller fientlighet mot människor som uppfattas som främmande eller annorlunda.
Det kan handla om invandrare, minoriteter, religioner eller personer från andra länder.
Begreppet ligger nära rasism, men behöver inte alltid handla om hudfärg eller biologiska föreställningar.
Xenofobi
Xenofobi betyder stark rädsla, misstänksamhet eller fientlighet mot det som uppfattas som främmande.
Ordet används ofta om främlingsfientlighet mot människor från andra länder eller kulturer.
I politiska debatter kan xenofobi handla om synen på migration, minoriteter och nationell identitet.
Antisemitism
Antisemitism betyder fientlighet, hat eller fördomar mot judar.
Det kan uttryckas genom hot, konspirationsteorier, diskriminering, våld eller förnekelse av Förintelsen.
Antisemitism kan finnas i olika politiska och religiösa miljöer.
Islamofobi
Islamofobi betyder fientlighet, hat eller fördomar mot muslimer eller sådant som kopplas till islam.
Begreppet kan handla om diskriminering, hot, misstänkliggörande eller generaliseringar om muslimer som grupp.
Det är viktigt att skilja mellan kritik av religion, idéer eller politisk islamism och hat mot muslimer som människor.
Homofobi
Homofobi betyder fientlighet, hat eller fördomar mot homosexuella personer.
Det kan handla om diskriminering, hot, våld eller negativa attityder mot människor på grund av sexuell läggning.
Begreppet används ofta i frågor om mänskliga rättigheter, diskriminering och trygghet.
Transfobi
Transfobi betyder fientlighet, hat eller fördomar mot transpersoner.
Det kan handla om diskriminering, hot, våld eller misstänkliggörande av människors könsidentitet.
Begreppet förekommer ofta i debatter om rättigheter, vård, trygghet och diskriminering.
Extremism
Extremism används om idéer eller rörelser som ligger långt från det demokratiska mittfältet.
Begreppet blir särskilt allvarligt när det handlar om rörelser som accepterar, stödjer eller använder våld för politiska mål.
Eftersom ordet är laddat bör man förklara vilken typ av extremism man menar.
Radikalisering
Radikalisering betyder en process där en person eller grupp rör sig mot mer extrema idéer.
I säkerhetspolitik används ordet ofta när någon börjar stödja våld eller brott för ideologiska mål.
Radikalisering kan ske i sociala miljöer, på nätet eller genom propaganda.
Terrorism
Terrorism är våld eller hot om våld som syftar till att skapa rädsla och påverka samhällen, regeringar eller politiska beslut.
Terrorism kan ha politiska, religiösa eller ideologiska motiv.
Det skiljer sig från vanlig kriminalitet genom att syftet ofta är att påverka samhället eller staten.
Separatism
Separatism betyder att en grupp vill skilja sig från en stat eller ett samhälle och bilda något eget.
Det kan handla om en region, folkgrupp, etnisk grupp eller politisk rörelse.
Separatism kan vara fredlig och demokratisk, men kan också vara kopplad till konflikt.
Etnonationalism
Etnonationalism är en form av nationalism där nationen främst definieras genom etnicitet, ursprung eller härkomst.
Det skiljer sig från en mer medborgarbaserad nationalism, där tillhörighet bygger på medborgarskap och gemensamma institutioner.
Begreppet kan bli kontroversiellt eftersom det ofta kopplas till exkludering av minoriteter.
Vit makt
Vit makt är en rasistisk och extremistisk idévärld där vita människor anses vara överlägsna andra grupper.
Begreppet kopplas ofta till nynazism, rasideologi och våldsbejakande högerextremism.
Vit makt-rörelser är antidemokratiska och bygger på diskriminerande föreställningar om människor.
Nazist
Nazist används om en person eller rörelse som stödjer nazism eller nationalsocialistiska idéer.
Nazism bygger på extrem nationalism, rasism, antisemitism, diktatur och förakt för demokrati.
Ordet är mycket starkt laddat och bör användas med tydlig koppling till idéer, symboler, organisationer eller uttalanden.
Fascist
Fascist används om en person eller rörelse som stödjer fascistiska idéer.
Fascism kopplas historiskt till auktoritärt styre, stark nationalism, ledarkult och motstånd mot liberal demokrati.
Ordet används ofta som skällsord i debatter, så det bör användas noggrant.
Kommunist
Kommunist används om en person eller rörelse som stödjer kommunistiska idéer.
Det kan betyda stöd för ett klasslöst samhälle och gemensamt ägande, men ordet påverkas också av historiska erfarenheter av kommunistiska enpartistater.
Därför kan ordet användas både som ideologisk beskrivning och som politiskt skällsord.
Marxist
Marxist används om en person eller rörelse som bygger sina idéer på marxism.
Marxister analyserar ofta samhället genom klass, ekonomi, ägande och konflikt mellan arbete och kapital.
Ordet kan användas sakligt, men också som anklagelse i politiska debatter.
Islamist
Islamist används om en person eller rörelse som vill att islam ska vara grund för hur staten och samhället styrs.
Islamist ska inte blandas ihop med muslim. En muslim är en person som tillhör eller utövar islam som religion.
Islamism är politisk ideologi, medan islam är religion.
Fundamentalism
Fundamentalism betyder att man håller mycket strikt fast vid vissa grundläggande läror eller texter.
Begreppet används ofta om religiösa rörelser, men kan också användas bredare om starkt dogmatiska idéer.
Fundamentalism behöver inte alltid innebära våld, men kan bli politiskt känsligt när den kopplas till stat, lagar eller tvång.
Religiös fundamentalism
Religiös fundamentalism betyder att en religiös rörelse tolkar sin lära mycket strikt och ofta vill att samhället ska följa den tolkningen.
Det kan finnas inom olika religioner.
Begreppet ska inte användas som om alla religiösa människor är fundamentalister.
Hatpropaganda
Hatpropaganda är budskap som sprider hat mot en grupp människor.
Det kan riktas mot grupper utifrån till exempel ursprung, religion, sexuell läggning eller politisk tillhörighet.
Hatpropaganda kan bidra till hot, våld, diskriminering och radikalisering.
Hatbrott
Hatbrott är brott där motivet är att kränka en person eller grupp på grund av till exempel etnicitet, religion, sexuell läggning eller könsidentitet.
Det kan handla om hot, ofredande, misshandel, skadegörelse eller hets mot folkgrupp.
Hatbrott handlar alltså inte bara om vad som görs, utan också om varför brottet begås.
Desinformation
Desinformation är falsk eller vilseledande information som sprids medvetet.
Syftet kan vara att påverka människor, skapa förvirring, skada förtroende eller gynna en viss politisk aktör.
Desinformation skiljer sig från misstag, eftersom den sprids avsiktligt.
Konspirationsteori
En konspirationsteori är en förklaring som bygger på att dolda grupper påstås styra händelser i hemlighet.
Vissa verkliga konspirationer har funnits, men många konspirationsteorier saknar starka bevis och bygger på misstolkningar eller lösa samband.
I politiken kan konspirationsteorier skapa misstro mot medier, forskning, myndigheter och demokratiska institutioner.
Polarisering
Polarisering betyder att åsikter och grupper dras längre ifrån varandra.
När politiken polariseras blir det svårare att kompromissa och förstå motståndarsidan.
Polarisering kan finnas mellan partier, väljare, medier eller grupper i samhället.
Kulturkrig
Kulturkrig är ett uttryck för hårda konflikter om värderingar, identitet, kultur och samhällsnormer.
Det kan handla om frågor som migration, kön, religion, historia, språk, medier eller utbildning.
Begreppet används ofta när politiska konflikter handlar mer om värderingar än om ekonomi.
Identitetspolitik
Identitetspolitik betyder politik som utgår från gruppers erfarenheter och rättigheter.
Det kan handla om kön, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsvariation eller andra identiteter.
Förespråkare ser det ofta som ett sätt att synliggöra orättvisor, medan kritiker menar att det kan förstärka grupptänkande.
Cancelkultur
Cancelkultur används om situationer där personer, företag eller organisationer möter stark kritik och krav på bojkott efter uttalanden eller handlingar.
Förespråkare för sådana reaktioner ser det ofta som ansvarstagande och protest.
Kritiker menar ofta att cancelkultur kan leda till rädsla, drev och mindre öppen debatt.
Woke
Woke började som ett uttryck för att vara uppmärksam på rasism och sociala orättvisor.
I dagens debatt används ordet både av personer som vill lyfta diskriminering och av kritiker som menar att vissa rättvisedebatter gått för långt.
Eftersom ordet används på så olika sätt behöver sammanhanget alltid förklaras.
Politiskt korrekt / PK
Politiskt korrekt, ofta förkortat PK, används om språk eller åsikter som anses följa accepterade normer i samhällsdebatten.
Vissa använder begreppet positivt om respektfullt språk.
Andra använder det kritiskt om åsikter de tycker är ängsliga, överdrivet försiktiga eller styrda av socialt tryck.
Elit
Elit betyder en grupp människor med mycket makt, status, pengar, utbildning eller inflytande.
I politiska debatter kan ordet användas om politiker, medier, företag, myndigheter, akademiker eller kulturella makthavare.
Begreppet kan vara sakligt, men används också ofta populistiskt för att skapa motsättning mellan “folket” och “eliten”.
Folkets vilja
Folkets vilja används om vad medborgarna anses vilja politiskt.
I en demokrati uttrycks folkets vilja främst genom fria val, men också genom opinion, protester och samhällsdebatt.
Begreppet kan bli förenklat, eftersom “folket” sällan tycker exakt samma sak i alla frågor.
Systemkritisk
Systemkritisk betyder att man kritiserar hela det politiska, ekonomiska eller samhälleliga systemet, inte bara enskilda beslut.
Systemkritik kan komma från många håll, både höger, vänster och andra rörelser.
Begreppet behöver inte vara odemokratiskt, men kan bli kontroversiellt beroende på vad kritiken går ut på och vilka metoder som förespråkas.
Antisystemparti
Antisystemparti används om ett parti som starkt kritiserar det politiska systemet och de etablerade partierna.
Vissa antisystempartier vill förändra systemet inom demokratins regler.
Andra kan ifrågasätta centrala demokratiska institutioner, vilket gör begreppet viktigt att använda med tydlig förklaring.
Ekonomi och välfärd
Den här delen handlar om pengar, skatter, statens budget, välfärd och hur politiska beslut påverkar ekonomin.
Ekonomi
Ekonomi handlar om hur resurser används, fördelas och skapas.
I politiken handlar ekonomi ofta om skatter, jobb, företag, välfärd, priser, statens budget och människors vardagsekonomi.
Ekonomi är en av de största delarna av politiken eftersom nästan alla beslut kostar pengar eller påverkar hur pengar fördelas.
Samhällsekonomi
Samhällsekonomi handlar om hela samhällets ekonomi.
Det kan handla om jobb, inflation, räntor, skatter, statens inkomster, företagens villkor och hushållens ekonomi.
När politiker pratar om samhällsekonomin menar de ofta hur landet som helhet mår ekonomiskt.
Välfärd
Välfärd handlar om samhällets stöd och tjänster som ska ge människor trygghet och grundläggande livsvillkor.
Det kan till exempel handla om skola, sjukvård, äldreomsorg, socialförsäkringar och ekonomiskt stöd.
I politiken diskuteras ofta hur välfärden ska finansieras, organiseras och fördelas.
Offentlig sektor
Offentlig sektor är den del av samhället som drivs av staten, kommunerna och regionerna.
Det handlar till exempel om skolor, vård, polis, domstolar, myndigheter och äldreomsorg.
Den offentliga sektorn finansieras främst genom skatter.
Privat sektor
Privat sektor är den del av ekonomin som består av privata företag och organisationer.
Det kan handla om butiker, fabriker, banker, restauranger, konsultbolag och andra företag.
I politiken diskuteras ofta hur stor roll privat sektor ska ha i välfärd, infrastruktur och samhällsservice.
Skatt
Skatt är pengar som människor och företag betalar till staten, kommunen eller regionen.
Skatter används för att finansiera välfärd, myndigheter, försvar, infrastruktur och andra gemensamma uppgifter.
Skattepolitik handlar om vilka skatter som ska finnas, hur höga de ska vara och vem som ska betala dem.
Inkomstskatt
Inkomstskatt är skatt på pengar man tjänar.
Det kan till exempel vara lön, pension eller vissa andra inkomster.
I Sverige betalar de flesta kommunal inkomstskatt, och vissa betalar också statlig inkomstskatt.
Kommunalskatt
Kommunalskatt är skatt som betalas till kommunen och regionen där man bor.
Den finansierar bland annat skola, äldreomsorg, socialtjänst, sjukvård och kollektivtrafik.
Kommunalskatten kan skilja sig mellan olika kommuner och regioner.
Statlig inkomstskatt
Statlig inkomstskatt är en extra skatt som betalas till staten av personer med högre inkomster.
Den ligger ovanpå kommunalskatten.
Frågan om statlig inkomstskatt handlar ofta om balansen mellan skatteintäkter, rättvisa och drivkrafter att arbeta.
Moms
Moms är en skatt på varor och tjänster.
När man handlar något är moms ofta inräknad i priset.
Företag tar normalt ut moms av kunden och redovisar den till staten.
Arbetsgivaravgift
Arbetsgivaravgift är avgifter som arbetsgivare betalar när de betalar ut lön.
Avgifterna går bland annat till socialförsäkringar och andra delar av det offentliga systemet.
I politiska debatter diskuteras arbetsgivaravgifter ofta i frågor om jobb, lönekostnader och företagande.
Punktskatt
Punktskatt är en särskild skatt på vissa varor eller aktiviteter.
Det kan till exempel handla om skatt på alkohol, tobak, energi, bränsle eller plastpåsar.
Punktskatter används både för att ge staten inkomster och för att påverka människors beteende.
Skatteavdrag
Skatteavdrag betyder att man får minska den skatt man ska betala.
Det kan till exempel gälla vissa kostnader, arbete i hemmet eller andra avdrag som staten tillåter.
Avdrag används ibland för att uppmuntra vissa beteenden eller göra skattesystemet mer anpassat till olika situationer.
Bidrag
Bidrag är pengar som betalas ut från det offentliga till personer, hushåll, företag eller organisationer.
Det kan handla om barnbidrag, bostadsbidrag, studiebidrag, föreningsbidrag eller stöd till företag.
I politiken diskuteras bidrag ofta utifrån trygghet, rättvisa, kostnader och drivkrafter.
Transferering
Transferering betyder att pengar förs över från det offentliga till personer eller grupper.
Det kan till exempel vara pensioner, sjukpenning, barnbidrag eller arbetslöshetsersättning.
Transfereringar är en viktig del av välfärdsstaten.
Socialförsäkring
Socialförsäkringar är system som ger ekonomiskt skydd vid olika livssituationer.
Det kan handla om sjukdom, föräldraledighet, arbetslöshet, funktionsnedsättning eller pension.
Syftet är att människor inte ska stå helt utan trygghet när livet förändras.
A-kassa
A-kassa är en förkortning för arbetslöshetskassa.
Den kan ge ekonomisk ersättning till personer som blir arbetslösa och uppfyller villkoren.
I politiken diskuteras a-kassan ofta utifrån trygghet, arbetslinje och kostnader.
Pension
Pension är pengar man får när man har slutat arbeta, vanligtvis på grund av ålder.
Pension kan komma från staten, arbetsgivaren och eget sparande.
Pensionspolitik handlar om trygghet för äldre, arbetslivets längd och hur systemet ska finansieras.
Statsbudget
Statsbudgeten är statens plan för inkomster och utgifter.
Den visar hur mycket pengar staten väntas få in och vad pengarna ska användas till.
Statsbudgeten är ett av riksdagens viktigaste beslut varje år.
Budgetproposition
Budgetpropositionen är regeringens förslag till statens budget.
Där föreslår regeringen hur statens pengar ska användas under kommande år.
Riksdagen behandlar sedan förslaget och beslutar om budgeten.
Finanspolitik
Finanspolitik handlar om hur staten använder skatter och offentliga utgifter för att påverka ekonomin.
Det kan handla om att höja eller sänka skatter, satsa på välfärd, minska utgifter eller stimulera ekonomin.
Finanspolitiken beslutas av politiker genom budgetar och lagar.
Penningpolitik
Penningpolitik handlar om hur centralbanken påverkar räntor, pengar och inflation.
I Sverige är det Riksbanken som ansvarar för penningpolitiken.
Penningpolitiken påverkar till exempel bolån, sparräntor, konsumtion och företagens investeringar.
Styrränta
Styrräntan är den ränta som centralbanken använder för att påverka andra räntor i ekonomin.
När styrräntan höjs eller sänks kan det påverka bolån, sparande, konsumtion och inflation.
I Sverige beslutas styrräntan av Riksbanken.
Ränta
Ränta är priset på att låna pengar eller ersättningen för att spara pengar.
Om man lånar pengar betalar man ränta. Om man sparar pengar kan man få ränta.
Räntor påverkar hushåll, företag, bostadsmarknad och hela ekonomin.
Inflation
Inflation betyder att priserna i samhället stiger över tid.
När inflationen är hög minskar pengarnas köpkraft, eftersom samma summa pengar räcker till mindre än tidigare.
Inflation påverkar löner, pensioner, räntor, sparande och hushållens ekonomi.
BNP
BNP betyder bruttonationalprodukt.
Det är ett mått på värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss tid.
BNP används ofta för att beskriva hur stor ett lands ekonomi är.
Tillväxt
Tillväxt betyder att ekonomin växer.
Det kan innebära att produktionen ökar, företag säljer mer, fler arbetar eller att BNP stiger.
I politiken diskuteras tillväxt ofta eftersom den påverkar jobb, skatteintäkter och möjligheten att finansiera välfärd.
Lågkonjunktur
Lågkonjunktur betyder att ekonomin går svagare än normalt.
Företag kan sälja mindre, arbetslösheten kan öka och hushåll kan bli mer försiktiga med pengar.
I lågkonjunktur diskuteras ofta hur staten kan stötta ekonomin och skydda människor från arbetslöshet.
Högkonjunktur
Högkonjunktur betyder att ekonomin går starkare än normalt.
Fler kan få jobb, företag kan växa och skatteintäkterna kan öka.
Samtidigt kan högkonjunktur ibland bidra till brist på arbetskraft, stigande priser och risk för överhettning.
Arbetslöshet
Arbetslöshet betyder att personer som kan och vill arbeta inte har ett arbete.
Arbetslöshet påverkar både människors ekonomi och samhällets skatteintäkter.
I politiken diskuteras arbetslöshet ofta tillsammans med utbildning, arbetsmarknad, företagande och social trygghet.
Sysselsättning
Sysselsättning handlar om hur många människor som arbetar.
Hög sysselsättning betyder att många har jobb.
Sysselsättning är viktigt eftersom arbete ger inkomster, skatteintäkter och ofta större självständighet för människor.
Arbetsmarknad
Arbetsmarknaden är platsen där arbetsgivare och arbetstagare möts.
Det handlar om jobb, löner, anställningar, arbetsvillkor och kompetens.
Arbetsmarknadspolitik handlar om hur fler ska kunna arbeta och hur reglerna på arbetsmarknaden ska se ut.
Kollektivavtal
Kollektivavtal är avtal mellan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer och fackförbund.
De reglerar ofta löner, arbetstid, semester, pension och andra arbetsvillkor.
I Sverige har kollektivavtal stor betydelse eftersom mycket på arbetsmarknaden regleras genom avtal snarare än direkt i lag.
Marknadsekonomi
Marknadsekonomi är ett ekonomiskt system där priser, produktion och konsumtion till stor del styrs av utbud och efterfrågan.
Företag konkurrerar med varandra och konsumenter väljer vad de vill köpa.
De flesta moderna ekonomier är inte helt fria marknadsekonomier, utan har också lagar, skatter och regler.
Planekonomi
Planekonomi är ett ekonomiskt system där staten styr mycket av produktionen och fördelningen av resurser.
I en planekonomi kan staten bestämma vad som ska produceras, hur mycket och till vilket pris.
Planekonomi brukar ställas mot marknadsekonomi.
Blandekonomi
Blandekonomi är ett system som kombinerar marknadsekonomi med offentlig styrning och välfärd.
Företag och marknader spelar stor roll, men staten reglerar, beskattar och erbjuder offentliga tjänster.
Sverige brukar beskrivas som en blandekonomi.
Privatisering
Privatisering betyder att något som tidigare drevs offentligt förs över till privata aktörer.
Det kan handla om företag, verksamheter, skolor, vård eller annan service.
Förespråkare lyfter ofta valfrihet och effektivitet, medan kritiker ofta lyfter risker för ojämlikhet och vinstintressen.
Nationalisering
Nationalisering betyder att staten tar över ägande eller kontroll över något som tidigare varit privat.
Det kan handla om företag, naturresurser, banker eller viktig infrastruktur.
Nationalisering diskuteras ofta när politiker anser att staten behöver större kontroll över viktiga samhällsområden.
Subvention
Subvention betyder att staten eller det offentliga ekonomiskt stödjer något för att göra det billigare eller mer möjligt.
Det kan handla om stöd till företag, hushåll, kollektivtrafik, energi, bostäder eller kultur.
Subventioner används ofta för att påverka beteenden eller stötta områden som politiker tycker är viktiga.
Omfördelning
Omfördelning betyder att resurser flyttas mellan grupper i samhället.
Det sker ofta genom skatter, bidrag och välfärdstjänster.
Omfördelningspolitik handlar om hur stora ekonomiska skillnader samhället ska acceptera och hur tryggheten ska finansieras.
Fördelningspolitik
Fördelningspolitik handlar om hur inkomster, resurser och möjligheter fördelas i samhället.
Det kan handla om skatter, bidrag, löner, välfärd och offentliga tjänster.
Partier skiljer sig ofta åt i hur mycket de vill omfördela mellan olika grupper.
Progressiv skatt
Progressiv skatt betyder att personer med högre inkomster betalar en större andel i skatt.
Tanken är att den som tjänar mer också kan bidra mer.
Progressiv skatt diskuteras ofta i frågor om rättvisa, jämlikhet och drivkrafter att arbeta.
Platt skatt
Platt skatt betyder att alla betalar samma skattesats, oavsett inkomstnivå.
Förespråkare brukar lyfta enkelhet och tydlighet.
Kritiker menar ofta att platt skatt kan minska omfördelningen och gynna höginkomsttagare relativt mer.
Statsskuld
Statsskuld är de pengar som staten har lånat och ännu inte betalat tillbaka.
En stat kan låna pengar för att täcka underskott, investera eller hantera kriser.
Hur stor statsskulden bör vara är en vanlig fråga i ekonomisk politik.
Budgetunderskott
Budgetunderskott betyder att utgifterna är större än inkomsterna under en viss period.
För staten betyder det att staten behöver använda sparade pengar eller låna.
Budgetunderskott kan vara medvetna, till exempel vid kriser, men kan också skapa problem om de blir långvariga.
Budgetöverskott
Budgetöverskott betyder att inkomsterna är större än utgifterna under en viss period.
För staten kan ett överskott användas för att minska skulder, spara eller skapa utrymme för framtida satsningar.
I politiken diskuteras ofta om pengar ska sparas, användas till välfärd eller gå till skattesänkningar.
Ekonomi och välfärd
Den här delen handlar om pengar, skatter, statens budget, välfärd och hur politiska beslut påverkar ekonomin.
Ekonomi
Ekonomi handlar om hur resurser används, fördelas och skapas.
I politiken handlar ekonomi ofta om skatter, jobb, företag, välfärd, priser, statens budget och människors vardagsekonomi.
Ekonomi är en av de största delarna av politiken eftersom nästan alla beslut kostar pengar eller påverkar hur pengar fördelas.
Samhällsekonomi
Samhällsekonomi handlar om hela samhällets ekonomi.
Det kan handla om jobb, inflation, räntor, skatter, statens inkomster, företagens villkor och hushållens ekonomi.
När politiker pratar om samhällsekonomin menar de ofta hur landet som helhet mår ekonomiskt.
Välfärd
Välfärd handlar om samhällets stöd och tjänster som ska ge människor trygghet och grundläggande livsvillkor.
Det kan till exempel handla om skola, sjukvård, äldreomsorg, socialförsäkringar och ekonomiskt stöd.
I politiken diskuteras ofta hur välfärden ska finansieras, organiseras och fördelas.
Offentlig sektor
Offentlig sektor är den del av samhället som drivs av staten, kommunerna och regionerna.
Det handlar till exempel om skolor, vård, polis, domstolar, myndigheter och äldreomsorg.
Den offentliga sektorn finansieras främst genom skatter.
Privat sektor
Privat sektor är den del av ekonomin som består av privata företag och organisationer.
Det kan handla om butiker, fabriker, banker, restauranger, konsultbolag och andra företag.
I politiken diskuteras ofta hur stor roll privat sektor ska ha i välfärd, infrastruktur och samhällsservice.
Skatt
Skatt är pengar som människor och företag betalar till staten, kommunen eller regionen.
Skatter används för att finansiera välfärd, myndigheter, försvar, infrastruktur och andra gemensamma uppgifter.
Skattepolitik handlar om vilka skatter som ska finnas, hur höga de ska vara och vem som ska betala dem.
Inkomstskatt
Inkomstskatt är skatt på pengar man tjänar.
Det kan till exempel vara lön, pension eller vissa andra inkomster.
I Sverige betalar de flesta kommunal inkomstskatt, och vissa betalar också statlig inkomstskatt.
Kommunalskatt
Kommunalskatt är skatt som betalas till kommunen och regionen där man bor.
Den finansierar bland annat skola, äldreomsorg, socialtjänst, sjukvård och kollektivtrafik.
Kommunalskatten kan skilja sig mellan olika kommuner och regioner.
Statlig inkomstskatt
Statlig inkomstskatt är en extra skatt som betalas till staten av personer med högre inkomster.
Den ligger ovanpå kommunalskatten.
Frågan om statlig inkomstskatt handlar ofta om balansen mellan skatteintäkter, rättvisa och drivkrafter att arbeta.
Moms
Moms är en skatt på varor och tjänster.
När man handlar något är moms ofta inräknad i priset.
Företag tar normalt ut moms av kunden och redovisar den till staten.
Arbetsgivaravgift
Arbetsgivaravgift är avgifter som arbetsgivare betalar när de betalar ut lön.
Avgifterna går bland annat till socialförsäkringar och andra delar av det offentliga systemet.
I politiska debatter diskuteras arbetsgivaravgifter ofta i frågor om jobb, lönekostnader och företagande.
Punktskatt
Punktskatt är en särskild skatt på vissa varor eller aktiviteter.
Det kan till exempel handla om skatt på alkohol, tobak, energi, bränsle eller plastpåsar.
Punktskatter används både för att ge staten inkomster och för att påverka människors beteende.
Skatteavdrag
Skatteavdrag betyder att man får minska den skatt man ska betala.
Det kan till exempel gälla vissa kostnader, arbete i hemmet eller andra avdrag som staten tillåter.
Avdrag används ibland för att uppmuntra vissa beteenden eller göra skattesystemet mer anpassat till olika situationer.
Bidrag
Bidrag är pengar som betalas ut från det offentliga till personer, hushåll, företag eller organisationer.
Det kan handla om barnbidrag, bostadsbidrag, studiebidrag, föreningsbidrag eller stöd till företag.
I politiken diskuteras bidrag ofta utifrån trygghet, rättvisa, kostnader och drivkrafter.
Transferering
Transferering betyder att pengar förs över från det offentliga till personer eller grupper.
Det kan till exempel vara pensioner, sjukpenning, barnbidrag eller arbetslöshetsersättning.
Transfereringar är en viktig del av välfärdsstaten.
Socialförsäkring
Socialförsäkringar är system som ger ekonomiskt skydd vid olika livssituationer.
Det kan handla om sjukdom, föräldraledighet, arbetslöshet, funktionsnedsättning eller pension.
Syftet är att människor inte ska stå helt utan trygghet när livet förändras.
A-kassa
A-kassa är en förkortning för arbetslöshetskassa.
Den kan ge ekonomisk ersättning till personer som blir arbetslösa och uppfyller villkoren.
I politiken diskuteras a-kassan ofta utifrån trygghet, arbetslinje och kostnader.
Pension
Pension är pengar man får när man har slutat arbeta, vanligtvis på grund av ålder.
Pension kan komma från staten, arbetsgivaren och eget sparande.
Pensionspolitik handlar om trygghet för äldre, arbetslivets längd och hur systemet ska finansieras.
Statsbudget
Statsbudgeten är statens plan för inkomster och utgifter.
Den visar hur mycket pengar staten väntas få in och vad pengarna ska användas till.
Statsbudgeten är ett av riksdagens viktigaste beslut varje år.
Budgetproposition
Budgetpropositionen är regeringens förslag till statens budget.
Där föreslår regeringen hur statens pengar ska användas under kommande år.
Riksdagen behandlar sedan förslaget och beslutar om budgeten.
Finanspolitik
Finanspolitik handlar om hur staten använder skatter och offentliga utgifter för att påverka ekonomin.
Det kan handla om att höja eller sänka skatter, satsa på välfärd, minska utgifter eller stimulera ekonomin.
Finanspolitiken beslutas av politiker genom budgetar och lagar.
Penningpolitik
Penningpolitik handlar om hur centralbanken påverkar räntor, pengar och inflation.
I Sverige är det Riksbanken som ansvarar för penningpolitiken.
Penningpolitiken påverkar till exempel bolån, sparräntor, konsumtion och företagens investeringar.
Styrränta
Styrräntan är den ränta som centralbanken använder för att påverka andra räntor i ekonomin.
När styrräntan höjs eller sänks kan det påverka bolån, sparande, konsumtion och inflation.
I Sverige beslutas styrräntan av Riksbanken.
Ränta
Ränta är priset på att låna pengar eller ersättningen för att spara pengar.
Om man lånar pengar betalar man ränta. Om man sparar pengar kan man få ränta.
Räntor påverkar hushåll, företag, bostadsmarknad och hela ekonomin.
Inflation
Inflation betyder att priserna i samhället stiger över tid.
När inflationen är hög minskar pengarnas köpkraft, eftersom samma summa pengar räcker till mindre än tidigare.
Inflation påverkar löner, pensioner, räntor, sparande och hushållens ekonomi.
BNP
BNP betyder bruttonationalprodukt.
Det är ett mått på värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss tid.
BNP används ofta för att beskriva hur stor ett lands ekonomi är.
Tillväxt
Tillväxt betyder att ekonomin växer.
Det kan innebära att produktionen ökar, företag säljer mer, fler arbetar eller att BNP stiger.
I politiken diskuteras tillväxt ofta eftersom den påverkar jobb, skatteintäkter och möjligheten att finansiera välfärd.
Lågkonjunktur
Lågkonjunktur betyder att ekonomin går svagare än normalt.
Företag kan sälja mindre, arbetslösheten kan öka och hushåll kan bli mer försiktiga med pengar.
I lågkonjunktur diskuteras ofta hur staten kan stötta ekonomin och skydda människor från arbetslöshet.
Högkonjunktur
Högkonjunktur betyder att ekonomin går starkare än normalt.
Fler kan få jobb, företag kan växa och skatteintäkterna kan öka.
Samtidigt kan högkonjunktur ibland bidra till brist på arbetskraft, stigande priser och risk för överhettning.
Arbetslöshet
Arbetslöshet betyder att personer som kan och vill arbeta inte har ett arbete.
Arbetslöshet påverkar både människors ekonomi och samhällets skatteintäkter.
I politiken diskuteras arbetslöshet ofta tillsammans med utbildning, arbetsmarknad, företagande och social trygghet.
Sysselsättning
Sysselsättning handlar om hur många människor som arbetar.
Hög sysselsättning betyder att många har jobb.
Sysselsättning är viktigt eftersom arbete ger inkomster, skatteintäkter och ofta större självständighet för människor.
Arbetsmarknad
Arbetsmarknaden är platsen där arbetsgivare och arbetstagare möts.
Det handlar om jobb, löner, anställningar, arbetsvillkor och kompetens.
Arbetsmarknadspolitik handlar om hur fler ska kunna arbeta och hur reglerna på arbetsmarknaden ska se ut.
Kollektivavtal
Kollektivavtal är avtal mellan arbetsgivare eller arbetsgivarorganisationer och fackförbund.
De reglerar ofta löner, arbetstid, semester, pension och andra arbetsvillkor.
I Sverige har kollektivavtal stor betydelse eftersom mycket på arbetsmarknaden regleras genom avtal snarare än direkt i lag.
Marknadsekonomi
Marknadsekonomi är ett ekonomiskt system där priser, produktion och konsumtion till stor del styrs av utbud och efterfrågan.
Företag konkurrerar med varandra och konsumenter väljer vad de vill köpa.
De flesta moderna ekonomier är inte helt fria marknadsekonomier, utan har också lagar, skatter och regler.
Planekonomi
Planekonomi är ett ekonomiskt system där staten styr mycket av produktionen och fördelningen av resurser.
I en planekonomi kan staten bestämma vad som ska produceras, hur mycket och till vilket pris.
Planekonomi brukar ställas mot marknadsekonomi.
Blandekonomi
Blandekonomi är ett system som kombinerar marknadsekonomi med offentlig styrning och välfärd.
Företag och marknader spelar stor roll, men staten reglerar, beskattar och erbjuder offentliga tjänster.
Sverige brukar beskrivas som en blandekonomi.
Privatisering
Privatisering betyder att något som tidigare drevs offentligt förs över till privata aktörer.
Det kan handla om företag, verksamheter, skolor, vård eller annan service.
Förespråkare lyfter ofta valfrihet och effektivitet, medan kritiker ofta lyfter risker för ojämlikhet och vinstintressen.
Nationalisering
Nationalisering betyder att staten tar över ägande eller kontroll över något som tidigare varit privat.
Det kan handla om företag, naturresurser, banker eller viktig infrastruktur.
Nationalisering diskuteras ofta när politiker anser att staten behöver större kontroll över viktiga samhällsområden.
Subvention
Subvention betyder att staten eller det offentliga ekonomiskt stödjer något för att göra det billigare eller mer möjligt.
Det kan handla om stöd till företag, hushåll, kollektivtrafik, energi, bostäder eller kultur.
Subventioner används ofta för att påverka beteenden eller stötta områden som politiker tycker är viktiga.
Omfördelning
Omfördelning betyder att resurser flyttas mellan grupper i samhället.
Det sker ofta genom skatter, bidrag och välfärdstjänster.
Omfördelningspolitik handlar om hur stora ekonomiska skillnader samhället ska acceptera och hur tryggheten ska finansieras.
Fördelningspolitik
Fördelningspolitik handlar om hur inkomster, resurser och möjligheter fördelas i samhället.
Det kan handla om skatter, bidrag, löner, välfärd och offentliga tjänster.
Partier skiljer sig ofta åt i hur mycket de vill omfördela mellan olika grupper.
Progressiv skatt
Progressiv skatt betyder att personer med högre inkomster betalar en större andel i skatt.
Tanken är att den som tjänar mer också kan bidra mer.
Progressiv skatt diskuteras ofta i frågor om rättvisa, jämlikhet och drivkrafter att arbeta.
Platt skatt
Platt skatt betyder att alla betalar samma skattesats, oavsett inkomstnivå.
Förespråkare brukar lyfta enkelhet och tydlighet.
Kritiker menar ofta att platt skatt kan minska omfördelningen och gynna höginkomsttagare relativt mer.
Statsskuld
Statsskuld är de pengar som staten har lånat och ännu inte betalat tillbaka.
En stat kan låna pengar för att täcka underskott, investera eller hantera kriser.
Hur stor statsskulden bör vara är en vanlig fråga i ekonomisk politik.
Budgetunderskott
Budgetunderskott betyder att utgifterna är större än inkomsterna under en viss period.
För staten betyder det att staten behöver använda sparade pengar eller låna.
Budgetunderskott kan vara medvetna, till exempel vid kriser, men kan också skapa problem om de blir långvariga.
Budgetöverskott
Budgetöverskott betyder att inkomsterna är större än utgifterna under en viss period.
För staten kan ett överskott användas för att minska skulder, spara eller skapa utrymme för framtida satsningar.
I politiken diskuteras ofta om pengar ska sparas, användas till välfärd eller gå till skattesänkningar.
Lag och rätt
Den här delen handlar om rättsväsendet, domstolar, brott, straff och hur juridiska processer fungerar i samhället.
Rättsväsende
Rättsväsendet är de myndigheter och institutioner som arbetar med lagar, brott, domar och straff.
Det handlar bland annat om polis, åklagare, domstolar och Kriminalvården.
Rättsväsendet ska se till att lagar följs och att människor får sin sak prövad på ett rättssäkert sätt.
Domstol
En domstol prövar tvister, brottmål och andra juridiska frågor.
Domstolen ska bedöma bevis, tolka lagen och fatta beslut eller dom.
Domstolar ska vara oberoende och inte styras av politiker i enskilda fall.
Tingsrätt
Tingsrätten är ofta den första domstolen i brottmål och tvistemål.
Där prövas många vanliga rättsfall, till exempel brott, familjemål och konflikter mellan personer eller företag.
En dom från tingsrätten kan i många fall överklagas till hovrätten.
Hovrätt
Hovrätten är andra instans för många mål som först har prövats i tingsrätten.
Den kan pröva om tingsrätten gjort en riktig bedömning.
I vissa fall krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp målet.
Högsta domstolen
Högsta domstolen är den högsta domstolen för brottmål och tvistemål.
Den tar främst upp mål som kan ge vägledning för hur lagen ska tolkas.
Sådana avgöranden kan bli viktiga för framtida rättsfall.
Förvaltningsrätt
Förvaltningsrätt är en domstol som prövar mål mellan enskilda personer och myndigheter.
Det kan till exempel handla om skatt, socialförsäkring, tvångsvård eller beslut från myndigheter.
Förvaltningsrätten är första instans i många sådana mål.
Kammarrätt
Kammarrätten är andra instans i många mål som först prövats i förvaltningsrätten.
Den granskar om förvaltningsrätten gjort rätt bedömning.
I många fall krävs prövningstillstånd för att målet ska tas upp.
Högsta förvaltningsdomstolen
Högsta förvaltningsdomstolen är den högsta domstolen för mål mellan enskilda och myndigheter.
Den tar främst upp mål som är viktiga för hur lagen ska förstås och användas.
Domstolens avgöranden kan få stor betydelse för myndigheter och framtida beslut.
Brott
Ett brott är en handling som är förbjuden enligt lag och som kan leda till straff.
Det kan handla om till exempel stöld, misshandel, bedrägeri, hot eller skadegörelse.
För att någon ska dömas krävs att domstolen anser att brottet är bevisat.
Brottmål
Brottmål är mål i domstol där någon misstänks för brott.
Domstolen prövar om personen ska dömas eller frikännas.
Om personen döms beslutar domstolen också vilken påföljd som ska gälla.
Tvistemål
Tvistemål är mål där två parter är oense om något juridiskt.
Det kan till exempel handla om avtal, pengar, köp, skadestånd eller familjefrågor.
I ett tvistemål handlar det inte om att staten åtalar någon för brott.
Förundersökning
Förundersökning är en brottsutredning.
Polis eller åklagare utreder vad som har hänt, om ett brott har begåtts och om det finns en misstänkt person.
Förundersökningen kan leda till åtal, men kan också läggas ner om bevisningen inte räcker.
Åtal
Åtal betyder att en åklagare tar ett brottmål till domstol.
Åklagaren menar då att det finns tillräckliga skäl för att domstolen ska pröva om personen är skyldig.
Det är domstolen som avgör om personen ska dömas eller frikännas.
Åklagare
En åklagare leder ofta brottsutredningar och beslutar om åtal.
I domstolen är åklagarens uppgift att lägga fram bevisning mot den åtalade.
Åklagaren ska också vara objektiv och ta hänsyn till både sådant som talar för och emot den misstänkte.
Polis
Polisen arbetar med att förebygga, upptäcka och utreda brott.
Polisen kan ta emot anmälningar, hålla förhör, samla bevis och ingripa vid brott.
Polisen är en viktig del av rättsväsendet, men det är domstolen som dömer.
Misstänkt
En misstänkt är en person som polis eller åklagare tror kan ha begått ett brott.
Att vara misstänkt betyder inte att man är dömd eller skyldig.
I en rättsstat ska en person ses som oskyldig tills skuld har bevisats.
Åtalad
En åtalad är en person som åklagaren har väckt åtal mot.
Det betyder att brottsmisstanken ska prövas i domstol.
Den åtalade kan dömas eller frikännas beroende på vad domstolen kommer fram till.
Målsägande
Målsägande är den person som har utsatts för ett brott.
Det kan till exempel vara den som blivit slagen, hotad, bestulen eller lurad.
Målsäganden kan ibland få stöd av ett målsägandebiträde under rättsprocessen.
Vittne
Ett vittne är en person som kan berätta något som är viktigt för ett mål.
Det kan vara någon som sett, hört eller vet något om det som hänt.
Vittnen kan kallas till domstol för att berätta under rättegången.
Bevis
Bevis är sådant som används för att visa vad som har hänt.
Det kan vara vittnesmål, dokument, bilder, tekniska spår, meddelanden eller annat material.
Domstolen bedömer hur stark bevisningen är.
Rättegång
Rättegång är den process i domstol där ett mål prövas.
Parterna får lägga fram sina argument och sin bevisning.
Efter rättegången beslutar domstolen genom dom eller beslut.
Dom
En dom är domstolens avgörande i ett mål.
Domen förklarar vad domstolen har kommit fram till och varför.
I brottmål kan domen innebära att personen döms eller frikänns.
Frikännande dom
En frikännande dom betyder att domstolen inte dömer personen för brottet.
Det kan bero på att domstolen anser att bevisningen inte räcker.
En frikännande dom betyder inte alltid att domstolen vet exakt vad som hänt, utan att skuld inte har bevisats tillräckligt.
Fällande dom
En fällande dom betyder att domstolen dömer en person för brott.
Då beslutar domstolen också vilken påföljd personen ska få.
Påföljden kan till exempel vara böter, fängelse, villkorlig dom eller skyddstillsyn.
Överklagande
Överklagande betyder att man begär att en högre instans ska pröva ett beslut eller en dom.
En dom från tingsrätten kan i många fall överklagas till hovrätten.
I vissa fall krävs prövningstillstånd för att målet ska tas upp igen.
Straff
Straff är en konsekvens som samhället kan besluta om när någon döms för brott.
Det kan till exempel vara böter eller fängelse.
I juridiken används ofta ordet påföljd som ett bredare begrepp.
Påföljd
Påföljd är det som domstolen beslutar att en dömd person ska få efter ett brott.
Påföljder kan vara olika beroende på brottet, personens situation och vad lagen säger.
Exempel är böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och ungdomspåföljder.
Böter
Böter är pengar som en person måste betala som straff för ett brott.
Böter används ofta vid mindre allvarliga brott.
Hur höga böterna blir beror på brottet och ibland också på personens ekonomi.
Fängelse
Fängelse betyder att en person avtjänar straff genom att vara frihetsberövad i anstalt.
Fängelse används vid allvarligare brott eller när andra påföljder inte anses tillräckliga.
Kriminalvården ansvarar för fängelser och verkställighet av fängelsestraff.
Villkorlig dom
Villkorlig dom är en påföljd som innebär att personen slipper fängelse om vissa villkor följs.
Den kan kombineras med böter eller samhällstjänst.
Om personen begår nya brott kan domstolen senare besluta om en strängare påföljd.
Skyddstillsyn
Skyddstillsyn är en påföljd där den dömde står under övervakning och kontakt med frivården.
Syftet är både kontroll och stöd för att personen inte ska begå nya brott.
Skyddstillsyn kan kombineras med särskilda föreskrifter eller samhällstjänst.
Samhällstjänst
Samhällstjänst betyder att en dömd person utför oavlönat arbete under en viss tid.
Det kan användas som en del av villkorlig dom eller skyddstillsyn.
Kriminalvården är med och ansvarar för att samhällstjänsten genomförs.
Häkte
Häkte är en plats där en person kan vara frihetsberövad i väntan på utredning, rättegång eller dom.
En person som sitter häktad är inte automatiskt dömd.
Häktning används när domstolen beslutar att personen ska vara frihetsberövad under processen.
Gripen
Gripen betyder att polisen tillfälligt tar fast en person som misstänks för brott.
Gripande kan ske när polisen behöver hindra personen från att fly, fortsätta begå brott eller försvåra utredningen.
Efter ett gripande måste åklagare ta ställning till vad som ska hända vidare.
Anhållen
Anhållen betyder att en person är fortsatt frihetsberövad efter beslut av åklagare.
Det sker när misstanken är tillräckligt allvarlig och det finns skäl att hålla personen kvar.
Om personen ska vara frihetsberövad längre kan åklagaren behöva begära häktning i domstol.
Häktad
Häktad betyder att en domstol har beslutat att en misstänkt person ska vara frihetsberövad under utredningen eller inför rättegången.
Häktning används bara när vissa juridiska krav är uppfyllda.
En häktad person är fortfarande inte dömd för brottet.
Advokat
En advokat är en jurist som är medlem i Advokatsamfundet.
Advokater kan hjälpa människor och företag i juridiska frågor.
I brottmål kan en advokat till exempel vara försvarare eller målsägandebiträde.
Offentlig försvarare
En offentlig försvarare är en advokat eller jurist som hjälper en person som är misstänkt eller åtalad för brott.
Försvararen ska ta tillvara den misstänktes rättigheter under processen.
Domstolen kan besluta att en person har rätt till offentlig försvarare.
Målsägandebiträde
Ett målsägandebiträde är en jurist eller advokat som hjälper den som har utsatts för brott.
Biträdet kan ge stöd, förklara processen och hjälpa till med skadeståndskrav.
Det är domstolen som beslutar om målsägandebiträde i de fall där det kan bli aktuellt.
Skadestånd
Skadestånd är pengar som någon kan behöva betala för att ersätta en skada.
Det kan handla om ekonomisk skada, personskada, kränkning eller annan skada.
I brottmål kan målsäganden ibland begära skadestånd av den som åtalas.
Rättssäker process
En rättssäker process betyder att juridiska beslut ska fattas på ett korrekt, tydligt och förutsägbart sätt.
Alla parter ska få möjlighet att komma till tals och förstå vad processen handlar om.
Rättssäkerhet är viktigt för att människor ska kunna lita på domstolar och myndigheter.
EU och världen
Den här delen handlar om Sveriges relation till EU, internationella organisationer, utrikespolitik, säkerhet och samarbete mellan länder.
EU
EU står för Europeiska unionen.
Det är ett politiskt och ekonomiskt samarbete mellan europeiska länder.
EU påverkar bland annat handel, miljö, migration, jordbruk, arbetsmarknad, konsumentskydd och många lagar som gäller i medlemsländerna.
EU-medlemskap
EU-medlemskap betyder att ett land är medlem i Europeiska unionen.
Som medlem deltar landet i EU:s beslut och följer många gemensamma regler.
Sverige är medlem i EU.
Medlemsland
Ett medlemsland är ett land som är medlem i en organisation.
I EU betyder medlemsland ett land som ingår i Europeiska unionen.
Medlemsländerna samarbetar, men behåller också egen regering, riksdag och nationella lagar.
EU-kommissionen
EU-kommissionen är en av EU:s viktigaste institutioner.
Kommissionen tar fram förslag på nya EU-regler och bevakar att medlemsländerna följer EU:s regler.
Den kan liknas vid en motor i EU:s politiska arbete, men den beslutar inte ensam om lagarna.
Europaparlamentet
Europaparlamentet är den direktvalda delen av EU.
Medborgare i EU-länderna röstar fram ledamöter i Europaparlamentsvalet.
Parlamentet är med och beslutar om många EU-lagar och EU:s budget.
Ministerrådet
Ministerrådet kallas också Europeiska unionens råd.
Där möts ministrar från medlemsländernas regeringar för att besluta om EU-frågor.
Vilka ministrar som deltar beror på vilken fråga som diskuteras, till exempel miljö, ekonomi eller jordbruk.
Europeiska rådet
Europeiska rådet består av EU-ländernas stats- och regeringschefer.
Där diskuteras de stora politiska riktningarna för EU.
Europeiska rådet beslutar inte vanliga EU-lagar på samma sätt som Europaparlamentet och ministerrådet, men sätter ofta den politiska kursen.
EU-domstolen
EU-domstolen tolkar EU-rätten.
Den ser till att EU:s regler tolkas och används på ett liknande sätt i medlemsländerna.
EU-domstolens avgöranden kan påverka hur nationella domstolar och myndigheter tillämpar EU-regler.
EU-rätt
EU-rätt är de regler och lagar som kommer från EU.
EU-rätten påverkar medlemsländerna och kan i vissa fall gå före nationell lag.
Därför kan beslut på EU-nivå få direkt betydelse för svenska lagar och myndigheter.
Direktiv
Ett direktiv är en typ av EU-regel.
Direktiv säger vilket mål medlemsländerna ska uppnå, men länderna får ofta själva bestämma hur reglerna ska införas i nationell lag.
Det betyder att Sverige kan behöva ändra svenska lagar för att följa ett EU-direktiv.
Förordning
En EU-förordning är en EU-regel som gäller direkt i medlemsländerna.
Den behöver normalt inte först göras om till nationell lag.
Förordningar används när EU vill ha samma regler i alla medlemsländer på ett område.
Subsidiaritetsprincipen
Subsidiaritetsprincipen betyder att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.
EU ska bara agera när målet bättre kan uppnås på EU-nivå än av medlemsländerna själva.
Principen är viktig i debatter om hur mycket makt EU ska ha.
Inre marknaden
EU:s inre marknad är ett område där varor, tjänster, personer och kapital kan röra sig friare mellan länder.
Tanken är att handel och samarbete ska bli enklare.
Den inre marknaden påverkar företag, konsumenter, jobb och regler för konkurrens.
Fri rörlighet
Fri rörlighet betyder att människor, varor, tjänster och pengar kan röra sig över gränser med färre hinder.
Inom EU är fri rörlighet en grundläggande idé.
Det påverkar bland annat arbete, studier, handel och resor.
Schengen
Schengen är ett samarbete mellan europeiska länder om gränskontroller.
Inom Schengen kan människor ofta resa mellan länder utan passkontroll vid gränsen.
Samtidigt finns gemensamma regler för yttre gränser, visum och polissamarbete.
Euro
Euro är den gemensamma valutan som används av flera EU-länder.
Alla EU-länder använder inte euro.
Sverige är med i EU men använder fortfarande svenska kronor.
Euroområdet
Euroområdet är de EU-länder som använder euro som valuta.
Länder i euroområdet har en gemensam penningpolitik genom Europeiska centralbanken.
Frågan om euro handlar ofta om ekonomi, självbestämmande, räntor och stabilitet.
EU-budget
EU-budgeten är EU:s plan för inkomster och utgifter.
Pengarna används till exempel till jordbruk, regional utveckling, forskning, klimat, migration och stöd till medlemsländer.
Medlemsländerna betalar in pengar till EU och kan också få tillbaka stöd från EU:s olika program.
EU-avgift
EU-avgift är pengar som medlemsländer betalar till EU.
Avgiften används för att finansiera EU:s gemensamma budget.
Hur mycket ett land betalar beror bland annat på landets ekonomi och EU:s regler för budgeten.
EU-bidrag
EU-bidrag är pengar som delas ut från EU:s budget.
Det kan gå till regioner, forskning, jordbruk, utbildning, företag, miljöprojekt eller andra satsningar.
I politiken diskuteras ofta både vad Sverige betalar till EU och vad Sverige får tillbaka.
Kandidatland
Ett kandidatland är ett land som vill bli medlem i EU och har fått formell kandidatstatus.
Landet behöver uppfylla krav på demokrati, rättsstat, ekonomi och anpassning till EU:s regler.
Processen kan ta lång tid och kräver förhandlingar.
Utvidgning
Utvidgning betyder att EU får nya medlemsländer.
När ett land ansluter sig blir EU större och får nya politiska och ekonomiska förutsättningar.
Utvidgning diskuteras ofta utifrån demokrati, säkerhet, ekonomi och EU:s förmåga att fatta beslut.
Brexit
Brexit betyder Storbritanniens utträde ur EU.
Ordet kommer från “British exit”.
Brexit används ofta som exempel i debatter om EU-medlemskap, nationellt självbestämmande och konsekvenserna av att lämna unionen.
Utrikespolitik
Utrikespolitik handlar om hur ett land agerar gentemot andra länder och internationella organisationer.
Det kan handla om diplomati, handel, bistånd, säkerhet, krig, fred och mänskliga rättigheter.
Utrikespolitiken påverkas både av värderingar och av landets intressen.
Säkerhetspolitik
Säkerhetspolitik handlar om hur ett land skyddar sig mot hot.
Det kan handla om militärt försvar, underrättelser, cybersäkerhet, kriser, terrorism och internationella samarbeten.
Säkerhetspolitik diskuteras ofta i relation till krig, konflikter och förändringar i omvärlden.
Försvarspolitik
Försvarspolitik handlar om hur landets militära försvar ska organiseras, finansieras och användas.
Det kan handla om försvarsbudget, värnplikt, militär utrustning, beredskap och internationella samarbeten.
Försvarspolitik är en del av säkerhetspolitiken.
Nato
Nato är en försvarsallians mellan flera länder i Europa och Nordamerika.
Medlemsländerna samarbetar om säkerhet och försvar.
Sverige är medlem i Nato.
Försvarsallians
En försvarsallians är ett samarbete där länder lovar att stödja varandra militärt eller säkerhetspolitiskt.
Syftet är ofta att avskräcka angrepp och stärka medlemmarnas säkerhet.
Nato är ett exempel på en försvarsallians.
FN
FN står för Förenta nationerna.
FN är en internationell organisation där världens länder samarbetar om fred, säkerhet, mänskliga rättigheter, utveckling och internationell rätt.
FN har flera olika organ, till exempel generalförsamlingen och säkerhetsrådet.
FN:s säkerhetsråd
FN:s säkerhetsråd har särskilt ansvar för internationell fred och säkerhet.
Säkerhetsrådet kan besluta om sanktioner, fredsbevarande insatser och andra åtgärder.
Rådets arbete påverkas mycket av de permanenta medlemmarnas vetorätt.
Vetomakt
Vetomakt betyder rätt att stoppa ett beslut.
I FN:s säkerhetsråd har de permanenta medlemmarna vetorätt i många viktiga frågor.
Det kan göra att säkerhetsrådet ibland inte kan agera, även när många länder vill det.
Folkrätt
Folkrätt är de regler som gäller mellan stater.
Det handlar till exempel om krig, fred, gränser, diplomati, mänskliga rättigheter och internationella avtal.
Folkrätten är viktig eftersom den försöker skapa regler även när konflikter sker mellan länder.
Internationellt avtal
Ett internationellt avtal är en överenskommelse mellan länder.
Det kan handla om handel, klimat, försvar, migration, mänskliga rättigheter eller andra frågor.
Sådana avtal kan påverka nationell lagstiftning och politiska beslut.
Diplomati
Diplomati är arbetet med att sköta relationer mellan länder genom samtal, förhandlingar och kontakter.
Diplomati används för att lösa konflikter, bygga samarbeten och företräda ett lands intressen.
Diplomati kan ske genom ambassader, ministrar, internationella möten och organisationer.
Ambassad
En ambassad är ett lands officiella representation i ett annat land.
Ambassaden arbetar med diplomati, kontakter, stöd till medborgare och relationer mellan länderna.
Ambassadören är ofta den högsta representanten på ambassaden.
Sanktion
Sanktioner är åtgärder som riktas mot ett land, en organisation eller personer för att påverka deras agerande.
Det kan handla om ekonomiska begränsningar, handelsförbud eller frysta tillgångar.
Sanktioner används ofta som ett alternativ till militär makt.
Handelspolitik
Handelspolitik handlar om regler för handel mellan länder.
Det kan handla om tullar, handelsavtal, import, export och konkurrensvillkor.
Inom EU sköts mycket handelspolitik gemensamt.
Frihandel
Frihandel betyder handel mellan länder med få hinder, låga tullar och mindre begränsningar.
Förespråkare menar ofta att frihandel kan ge lägre priser, mer konkurrens och ekonomisk tillväxt.
Kritiker kan lyfta risker för sämre arbetsvillkor, beroenden eller att vissa branscher slås ut.
Protektionism
Protektionism betyder att ett land försöker skydda den egna ekonomin från utländsk konkurrens.
Det kan ske genom tullar, importbegränsningar eller stöd till inhemska företag.
Förespråkare lyfter ofta jobb och nationell kontroll, medan kritiker lyfter risker för högre priser och mindre handel.
Tull
Tull är en avgift på varor som förs in i ett land eller handelsområde.
Tullar kan användas för att skydda inhemska företag eller ge staten inkomster.
Höga tullar kan göra importerade varor dyrare.
Globalisering
Globalisering betyder att länder, företag och människor blir mer sammanlänkade över gränser.
Det kan handla om handel, teknik, migration, kultur, ekonomi och politik.
Globalisering kan skapa möjligheter, men också beroenden och konflikter om jobb, makt och nationellt självbestämmande.
Bistånd
Bistånd är stöd från ett land eller en organisation till människor eller länder som behöver hjälp.
Det kan handla om fattigdomsbekämpning, utbildning, sjukvård, demokrati, klimat eller katastrofhjälp.
Biståndspolitik handlar om hur mycket stöd som ska ges, till vem och med vilka mål.
Migration
Migration betyder att människor flyttar från ett land eller område till ett annat.
Det kan ske av många skäl, till exempel arbete, studier, familj, krig, förföljelse eller ekonomiska möjligheter.
Migration är en politisk fråga eftersom den påverkar gränser, arbetsmarknad, välfärd, integration och mänskliga rättigheter.
Asyl
Asyl betyder skydd för en person som flyr från förföljelse eller allvarlig fara.
En person som söker asyl ber ett land om skydd.
Asylfrågor regleras både av nationell lag och internationella regler.
Flykting
En flykting är en person som tvingats lämna sitt land på grund av till exempel förföljelse, krig eller allvarliga hot.
Flyktingstatus avgörs enligt regler och prövning.
Flyktingfrågor är en del av både migrationspolitik och internationell rätt.
Integration
Integration handlar om hur människor som flyttar till ett land blir del av samhället.
Det kan handla om språk, arbete, utbildning, bostad, demokratiskt deltagande och social gemenskap.
I politiken diskuteras integration ofta tillsammans med migration, välfärd, skola och arbetsmarknad.
Medborgarskap
Medborgarskap betyder att en person är formell medlem av en stat.
Medborgarskap ger ofta rättigheter, skyldigheter och politiskt deltagande, till exempel rösträtt i nationella val.
Regler för medborgarskap skiljer sig mellan länder.
Suveränitet
Suveränitet betyder att en stat har självbestämmande över sitt territorium och sina beslut.
I internationell politik handlar suveränitet om att länder inte ska styras av andra länder.
Samtidigt kan länder frivilligt dela beslutanderätt genom avtal och organisationer, till exempel EU.
Neutralitet
Neutralitet betyder att ett land inte tar militär ställning för någon sida i en konflikt.
Begreppet används ofta i krig och internationella konflikter.
Neutralitet skiljer sig från alliansfrihet, som handlar om att inte vara medlem i militära allianser.
Alliansfrihet
Alliansfrihet betyder att ett land inte är medlem i en militär allians.
Sverige hade länge en politik som ofta beskrevs som militär alliansfrihet.
Efter Sveriges inträde i Nato används begreppet i Sverige främst historiskt eller i debatter om säkerhetspolitik.
Media och opinion
Den här delen handlar om nyheter, journalistik, sociala medier, påverkan och hur opinion bildas i samhället.
Media
Media är kanaler som sprider information, nyheter, åsikter och underhållning.
Det kan handla om tidningar, radio, tv, webbplatser, poddar och sociala medier.
I politiken är media viktigt eftersom människor ofta får sin bild av samhället genom medier.
Nyhetsmedia
Nyhetsmedia är medier som arbetar med att rapportera om aktuella händelser.
Det kan vara tidningar, tv-kanaler, radioprogram eller nyhetssajter.
Nyhetsmedia kan påverka vilka frågor människor uppmärksammar och diskuterar.
Journalistik
Journalistik är arbetet med att samla in, granska, välja ut och publicera information.
Journalistik kan handla om nyheter, intervjuer, reportage, granskningar och analyser.
I en demokrati är journalistik viktig eftersom den kan granska makten och ge människor information.
Journalist
En journalist arbetar med att ta fram och publicera journalistiskt innehåll.
Det kan handla om att intervjua personer, kontrollera fakta, skriva texter eller göra inslag.
Journalister kan arbeta på tidningar, radio, tv, webbsidor, nyhetsbyråer eller som frilansare.
Reporter
En reporter är en journalist som rapporterar om händelser, personer eller frågor.
Reportern kan till exempel vara på plats vid en händelse, göra intervjuer eller följa ett politiskt beslut.
Ordet används ofta om journalister som arbetar nära nyhetsrapportering.
Redaktion
En redaktion är den grupp som arbetar med innehållet i en tidning, nyhetssajt, tv-kanal eller annan mediekanal.
Redaktionen väljer vilka ämnen som ska tas upp och hur de ska presenteras.
På en nyhetsredaktion arbetar ofta journalister, redaktörer, fotografer och ansvariga chefer.
Redaktör
En redaktör arbetar med att välja, bearbeta och publicera innehåll.
Redaktören kan bestämma rubriker, struktur, vinkling och vilka texter eller inslag som ska publiceras.
Redaktörens roll kan se olika ut beroende på mediets storlek och arbetssätt.
Ansvarig utgivare
Ansvarig utgivare är den person som har juridiskt ansvar för vad som publiceras i ett grundlagsskyddat medium.
Det kan till exempel handla om en tidning, radiokanal, tv-kanal eller webbplats med utgivningsbevis.
Rollen är viktig eftersom någon tydligt ska bära ansvaret för publiceringen.
Publicistiskt ansvar
Publicistiskt ansvar handlar om att medier ska tänka igenom vad de publicerar och vilka konsekvenser det kan få.
Det kan handla om saklighet, integritet, källkontroll och att inte skada enskilda människor i onödan.
Publicistiskt ansvar är inte samma sak som att aldrig publicera känsliga uppgifter, utan handlar om att göra rimliga avvägningar.
Public service
Public service är radio och tv som har ett särskilt samhällsuppdrag.
Tanken är att alla ska kunna ta del av nyheter, kultur, samhällsinformation och program som inte bara styrs av kommersiella intressen.
I Sverige är Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion exempel på public service.
Kommersiella medier
Kommersiella medier är medier som drivs av företag och finansieras genom till exempel annonser, prenumerationer eller betalväggar.
Det kan vara tidningar, tv-kanaler, streamingtjänster, poddar eller nyhetssajter.
Kommersiella medier kan bedriva journalistik, men behöver också få ekonomin att gå ihop.
Sociala medier
Sociala medier är digitala plattformar där människor kan skapa, dela och kommentera innehåll.
Det kan handla om text, bilder, video, länkar och direktsändningar.
Sociala medier har blivit viktiga i politiken eftersom politiker, partier, medier och väljare kan nå varandra direkt.
Alternativa medier
Alternativa medier är medier som beskriver sig som alternativ till etablerade nyhetsmedier.
De kan ha olika politisk inriktning, olika kvalitet och olika grad av journalistiska arbetsmetoder.
Begreppet används ofta i debatter om förtroende, vinkling och vilka röster som får utrymme.
Lokaljournalistik
Lokaljournalistik handlar om nyheter och granskningar i ett lokalt område.
Det kan handla om kommunpolitik, skolor, vård, brott, företag, föreningar och lokala beslut.
Lokaljournalistik är viktig eftersom många politiska beslut som påverkar vardagen fattas nära människor.
Granskande journalistik
Granskande journalistik handlar om att undersöka makt, ansvar och missförhållanden.
Det kan handla om politiker, myndigheter, företag, organisationer eller andra aktörer med inflytande.
Granskande journalistik kan ta lång tid och bygger ofta på dokument, källor, intervjuer och faktakontroll.
Nyhet
En nyhet är information om något aktuellt som bedöms vara relevant för publiken.
Nyheter kan handla om politik, ekonomi, brott, olyckor, kultur, sport eller samhällsförändringar.
Vad som räknas som en nyhet beror ofta på aktualitet, betydelse, närhet och hur många som påverkas.
Opinion
Opinion betyder vad människor tycker i en fråga.
Politisk opinion kan handla om stöd för partier, sakfrågor, politiska ledare eller beslut.
Opinionen kan förändras över tid när människor påverkas av händelser, debatter, medier och egna erfarenheter.
Opinionsbildning
Opinionsbildning är försök att påverka vad människor tycker.
Det kan ske genom debattartiklar, kampanjer, sociala medier, tal, reklam, rapporter eller journalistik.
Partier, organisationer, företag, medier och privatpersoner kan alla ägna sig åt opinionsbildning.
Opinionsmätning
En opinionsmätning försöker mäta vad människor tycker vid ett visst tillfälle.
Det kan handla om partisympatier, förtroende för politiker eller synen på en sakfråga.
Opinionsmätningar bygger på urval och innehåller alltid osäkerhet.
Ledarsida
Ledarsidan är den del av en tidning eller nyhetssajt där mediets politiska åsikter ofta uttrycks.
En ledartext är alltså inte samma sak som en vanlig nyhetsartikel.
Det är viktigt att skilja mellan nyhetsrapportering och opinionsmaterial.
Debattartikel
En debattartikel är en text där en person eller organisation argumenterar för en åsikt.
Debattartiklar används ofta för att påverka politiker, väljare eller samhällsdebatten.
En debattartikel är opinionsmaterial, inte neutral nyhetsrapportering.
Krönika
En krönika är en personligt hållen text där skribenten reflekterar, tycker eller kommenterar något.
Krönikor kan handla om politik, samhälle, vardag eller kultur.
Eftersom krönikor bygger på skribentens perspektiv ska de inte läsas som neutrala nyheter.
Analys
En analys försöker förklara varför något händer och vad det kan betyda.
Inom politisk journalistik kan en analys handla om valresultat, partiernas strategi, opinion eller konflikter.
En analys bygger ofta på fakta, men innehåller också tolkningar.
Vinkel
Vinkel betyder vilket perspektiv en text, ett inslag eller en rubrik har.
Samma händelse kan beskrivas på olika sätt beroende på vad man väljer att lyfta fram.
Att förstå vinkeln hjälper läsaren att se hur informationen är presenterad.
Rubrik
En rubrik är den korta text som presenterar en artikel, nyhet eller ett inlägg.
Rubriken ska fånga uppmärksamhet och visa vad innehållet handlar om.
Ibland kan rubriker förenkla eller förstärka en vinkel, så det är klokt att läsa mer än bara rubriken.
Clickbait
Clickbait är rubriker eller innehåll som främst är utformat för att få människor att klicka.
Det kan handla om överdrivna rubriker, halva påståenden eller formuleringar som väcker stark nyfikenhet.
Clickbait behöver inte alltid vara falskt, men kan ge en skev bild av vad innehållet faktiskt handlar om.
Källkritik
Källkritik betyder att man granskar var information kommer ifrån och hur trovärdig den är.
Det handlar om att fråga vem som säger något, varför det sägs, när det publicerades och om andra källor bekräftar det.
Källkritik är särskilt viktigt i politik, där information ofta används för att påverka.
Källa
En källa är den plats eller person som information kommer ifrån.
Det kan vara en myndighet, forskare, rapport, intervju, artikel, video eller privatperson.
Olika källor kan vara olika trovärdiga beroende på kunskap, syfte, insyn och bevisning.
Primärkälla
En primärkälla är en källa som ligger nära det som faktiskt har hänt eller beslutats.
Det kan vara en lagtext, ett protokoll, ett tal, en rapport, statistik eller en intervju med en person som var direkt inblandad.
Primärkällor kan vara mycket värdefulla, men behöver fortfarande förstås i sitt sammanhang.
Sekundärkälla
En sekundärkälla återger, tolkar eller sammanfattar information från andra källor.
Det kan till exempel vara en artikel som beskriver en rapport eller en analys av ett politiskt beslut.
Sekundärkällor kan vara användbara, men det är bra att veta vad de bygger på.
Faktagranskning
Faktagranskning betyder att kontrollera om ett påstående stämmer.
Det kan handla om att jämföra med dokument, statistik, tidigare uttalanden eller andra pålitliga källor.
Faktagranskning är viktig eftersom felaktiga påståenden snabbt kan spridas i politiska debatter.
Medielogik
Medielogik handlar om hur medier väljer, formar och prioriterar nyheter.
Händelser som är konfliktfyllda, oväntade, personliga eller dramatiska får ofta mer uppmärksamhet.
Det betyder inte automatiskt att medier ljuger, men det påverkar vilka frågor som syns mest.
Agenda
Agenda betyder vilka frågor som står i centrum för debatten.
Medier, politiker, organisationer och händelser kan påverka vilka frågor människor pratar om.
Att sätta agendan betyder att lyckas få en viss fråga att bli viktig i samhällsdebatten.
Narrativ
Ett narrativ är en berättelse eller tolkningsram som förklarar händelser på ett visst sätt.
I politiken kan olika aktörer beskriva samma problem med helt olika narrativ.
Att känna igen narrativ gör det lättare att förstå hur budskap byggs upp.
Propaganda
Propaganda är budskap som försöker påverka människors åsikter, känslor eller beteenden.
Propaganda kan använda starka bilder, förenklingar, upprepning och känslomässiga formuleringar.
Begreppet används ofta kritiskt, särskilt när information är ensidig eller manipulativ.
Desinformation
Desinformation är falsk eller vilseledande informa
Kultur och identitet
Den här delen handlar om kultur, språk, identitet, minoriteter, normer och frågor som ofta påverkar hur människor ser på samhället och sig själva.
Kultur
Kultur handlar om människors sätt att leva, uttrycka sig och skapa mening.
Det kan handla om språk, traditioner, musik, konst, litteratur, religion, mat, värderingar och vardagsvanor.
I politiken diskuteras kultur ofta i frågor om stöd, identitet, utbildning, integration och yttrandefrihet.
Kulturpolitik
Kulturpolitik handlar om hur samhället stödjer, reglerar och prioriterar kultur.
Det kan handla om bibliotek, museer, teater, musik, film, konst, litteratur och kulturarv.
En vanlig politisk fråga är hur mycket staten, regioner och kommuner ska stödja kultur ekonomiskt.
Kulturarv
Kulturarv är sådant som tidigare generationer lämnat efter sig och som människor vill bevara eller föra vidare.
Det kan handla om byggnader, språk, traditioner, berättelser, föremål, musik, mat, platser och historiska minnen.
Kulturarv kan vara gemensamt för ett land, en region, en minoritet eller en mindre grupp.
Kulturkanon
En kulturkanon är en lista över verk, personer eller företeelser som anses särskilt viktiga i ett lands kultur.
Det kan handla om böcker, musik, konst, filmer, byggnader eller historiska händelser.
Begreppet kan bli politiskt eftersom människor kan tycka olika om vem som ska välja innehållet och vad som ska räknas som viktigt.
Konstnärlig frihet
Konstnärlig frihet betyder att konstnärer och kulturskapare ska kunna uttrycka sig fritt.
Det kan handla om att skapa konst, musik, film, teater, litteratur eller annan kultur utan politisk styrning av innehållet.
Frågan diskuteras ofta när kultur finansieras med offentliga pengar.
Armlängds avstånd
Armlängds avstånd är en princip inom kulturpolitik.
Den betyder att politiker kan besluta om mål och pengar, men inte ska detaljstyra konstnärligt innehåll.
Syftet är att skydda kulturens frihet från direkt politisk styrning.
Kulturstöd
Kulturstöd är ekonomiskt stöd till kulturverksamhet.
Det kan gå till föreningar, teatrar, museer, bibliotek, festivaler, konstnärer eller andra kulturaktörer.
I politiken diskuteras ofta vilka verksamheter som ska få stöd och vilka krav som ska gälla.
Kulturinstitution
En kulturinstitution är en etablerad verksamhet som arbetar med kultur.
Det kan till exempel vara ett museum, bibliotek, konserthus, teater eller arkiv.
Många kulturinstitutioner får offentligt stöd eftersom de anses ha ett samhällsuppdrag.
Bibliotek
Bibliotek är platser där människor kan låna böcker, ta del av information och använda olika former av medier.
Bibliotek kan också ordna aktiviteter, stödja läsning och hjälpa människor att hitta kunskap.
I politiken diskuteras bibliotek ofta som en del av bildning, demokrati och tillgång till kultur.
Museum
Museum samlar, bevarar och visar föremål, berättelser och kunskap.
Museer kan handla om historia, konst, natur, teknik, kultur eller samhälle.
Museer spelar ofta en roll i hur ett samhälle minns och förstår sin historia.
Folkbildning
Folkbildning handlar om frivilligt lärande utanför det vanliga skolsystemet.
Det kan ske genom studiecirklar, folkhögskolor, föreläsningar och föreningsliv.
I Sverige har folkbildning länge kopplats till demokrati, bildning och människors möjlighet att delta i samhället.
Studieförbund
Studieförbund är organisationer som arbetar med folkbildning.
De ordnar till exempel studiecirklar, kurser, kulturarrangemang och föreläsningar.
Studieförbund diskuteras politiskt eftersom de ofta får offentligt stöd.
Civilsamhälle
Civilsamhället är den del av samhället som inte är staten, marknaden eller familjen.
Det kan handla om föreningar, organisationer, trossamfund, idrottsrörelser, hjälporganisationer och sociala rörelser.
Civilsamhället är viktigt eftersom människor kan organisera sig och påverka samhället tillsammans.
Föreningsliv
Föreningsliv handlar om människor som organiserar sig i föreningar.
Det kan vara idrottsföreningar, kulturföreningar, politiska föreningar, religiösa föreningar eller intresseorganisationer.
Föreningslivet kan skapa gemenskap, engagemang och demokratisk träning.
Identitet
Identitet handlar om hur människor ser på sig själva och hur de känner tillhörighet.
Identitet kan handla om språk, kultur, kön, religion, yrke, plats, familj, nation eller politiska värderingar.
I politiken blir identitet viktigt när grupper upplever att deras rättigheter, kultur eller plats i samhället diskuteras.
Tillhörighet
Tillhörighet betyder att känna sig som en del av en grupp eller ett sammanhang.
Det kan handla om familj, bostadsområde, religion, språk, kultur, nation eller gemensamma erfarenheter.
Politik kan påverka tillhörighet genom till exempel skola, medborgarskap, integration och kulturpolitik.
Nationell identitet
Nationell identitet handlar om känslan av att tillhöra en nation.
Den kan bygga på språk, historia, kultur, medborgarskap, symboler, traditioner eller gemensamma institutioner.
Människor kan se nationell identitet på olika sätt, från öppen och medborgarbaserad till mer kulturellt eller etniskt definierad.
Svenskhet
Svenskhet handlar om vad människor förknippar med att vara svensk eller tillhöra Sverige.
För vissa handlar det mest om medborgarskap och demokratiska värderingar. För andra handlar det också om språk, traditioner, kultur och historia.
Begreppet kan bli laddat eftersom olika personer drar gränsen för tillhörighet på olika sätt.
Nationaldag
En nationaldag är en dag då ett land uppmärksammar sin nationella gemenskap.
Den kan kopplas till historia, självständighet, grundlagar eller andra symboliska händelser.
Nationaldagen kan användas för firande, högtider och samtal om nationell identitet.
Nationell symbol
En nationell symbol är något som representerar ett land.
Det kan till exempel vara flagga, nationalsång, statsvapen, högtider eller historiska personer.
Nationella symboler kan skapa gemenskap, men kan också bli politiska när människor tolkar dem olika.
Språkpolitik
Språkpolitik handlar om språkets roll i samhället.
Det kan handla om svenska språket, minoritetsspråk, modersmålsundervisning, språkkunskaper och tillgång till information.
Språkpolitik påverkar både integration, kultur, utbildning och demokratiskt deltagande.
Modersmål
Modersmål är det eller de språk en person växer upp med eller har som sitt första språk.
Modersmål kan vara viktigt för identitet, familj, kultur och lärande.
I politiken diskuteras modersmål ofta i relation till skola, integration och minoriteters rättigheter.
Minoritet
En minoritet är en grupp som är mindre än majoriteten i ett samhälle.
Minoriteten kan skilja sig från majoriteten genom språk, kultur, religion, etnicitet eller andra gemensamma drag.
I en demokrati är minoriteters rättigheter viktiga eftersom majoriteten annars kan få för stor makt över mindre grupper.
Nationell minoritet
En nationell minoritet är en minoritetsgrupp som har särskild historisk koppling till ett land och särskilt skydd i lag eller politik.
I Sverige finns fem erkända nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar.
Frågan handlar ofta om språk, kultur, inflytande och skydd mot diskriminering.
Minoritetsspråk
Minoritetsspråk är språk som talas av en erkänd minoritet och har särskilt skydd.
I Sverige är de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
Rätten att använda och utveckla minoritetsspråk är en del av minoritetspolitiken.
Urfolk
Urfolk är folkgrupper som har en historisk koppling till ett område sedan före dagens statsbildningar.
Urfolk har ofta egna språk, kulturer, näringar och traditioner.
I Sverige är samerna erkända som urfolk.
Samer
Samer är ett urfolk som lever i delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland.
Samisk kultur kan bland annat handla om språk, traditioner, renskötsel, slöjd, musik och historia.
Samiska frågor diskuteras politiskt i relation till mark, språk, kultur, självbestämmande och rättigheter.
Mångfald
Mångfald betyder att det finns variation mellan människor och grupper.
Det kan handla om bakgrund, språk, religion, kön, ålder, erfarenheter, funktionsförmåga eller livsstil.
I politiken diskuteras mångfald ofta i frågor om arbetsliv, kultur, skola, representation och diskriminering.
Mångkultur
Mångkultur betyder att flera kulturer finns sida vid sida i samma samhälle.
Förespråkare ser ofta mångkultur som något som kan skapa öppenhet, erfarenhetsutbyte och frihet för olika grupper.
Kritiker menar ofta att mångkultur kan skapa splittring om gemensamma normer, språk och samhällsgemenskap försvagas.
Integration
Integration handlar om hur människor blir del av samhället.
Det kan handla om språk, arbete, utbildning, bostad, demokratiskt deltagande och social gemenskap.
I politiken diskuteras integration ofta i samband med migration, skola, arbetsmarknad och välfärd.
Assimilering
Assimilering betyder att en person eller grupp anpassar sig så mycket till majoritetssamhället att den egna kulturen, språket eller identiteten trängs undan.
Begreppet används ofta kritiskt när anpassning sker genom tvång, press eller politiska krav.
Samtidigt används ordet ibland i debatter där människor vill betona starkare kulturell anpassning.
Inkludering
Inkludering betyder att människor ska kunna vara delaktiga i samhället på lika villkor.
Det kan handla om skola, arbetsliv, kultur, politik och sociala sammanhang.
Inkludering diskuteras ofta i relation till diskriminering, funktionsnedsättning, språk, kön och bakgrund.
Exkludering
Exkludering betyder att människor eller grupper hålls utanför.
Det kan ske genom regler, normer, diskriminering, språkbarriärer, ekonomi eller sociala mönster.
I politiken diskuteras exkludering ofta som ett hinder för jämlikhet och delaktighet.
Segregation
Segregation betyder att grupper lever åtskilda från varandra.
Det kan handla om bostadsområden, skolor, arbetsmarknad eller sociala nätverk.
Segregation diskuteras ofta eftersom den kan påverka trygghet, skolresultat, jobbchanser och samhällsgemenskap.
Representation
Representation handlar om vilka grupper som syns, hörs och finns med där beslut fattas eller berättelser skapas.
Det kan handla om politik, media, kultur, arbetsliv och utbildning.
Frågan om representation handlar ofta om makt, igenkänning och vem som får beskriva verkligheten.
Jämställdhet
Jämställdhet betyder att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Det kan handla om arbete, lön, utbildning, trygghet, hälsa, familjeliv och politiskt inflytande.
Jämställdhet är en vanlig politisk fråga både i Sverige och internationellt.
Jämlikhet
Jämlikhet handlar om att människor ska ha lika värde och rimligt lika möjligheter.
Det kan handla om ekonomi, utbildning, hälsa, bostad, rättigheter och inflytande.
Jämlikhet är bredare än jämställdhet, eftersom det inte bara handlar om kön.
Diskriminering
Diskriminering betyder att någon behandlas sämre på ett sätt som har samband med en skyddad egenskap.
Det kan till exempel handla om kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Diskriminering kan ske i arbetslivet, skolan, bostadsmarknaden, vården och andra delar av samhället.
Diskrimineringsgrund
Diskrimineringsgrund är en egenskap som skyddas i diskrimineringslagen.
I Sverige finns sju diskrimineringsgrunder: kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Begreppet används för att avgöra om en situation kan handla om diskriminering enligt lagen.
Norm
En norm är en oskriven regel eller förväntan om hur människor bör vara eller bete sig.
Normer kan handla om språk, kläder, kön, familj, arbete, religion, kultur eller vardagsvanor.
Normer kan skapa trygghet och gemenskap, men kan också göra att vissa människor hamnar utanför.
Normkritik
Normkritik betyder att man granskar normer och frågar vem som gynnas eller missgynnas av dem.
Syftet är ofta att synliggöra osynliga regler som påverkar människors möjligheter.
Kritiker menar ibland att normkritik kan bli för styrande eller politiserad, medan förespråkare ser det som ett verktyg mot diskriminering.
Tradition
En tradition är något som människor gör eller för vidare över tid.
Det kan vara högtider, ritualer, maträtter, sånger, kläder eller sätt att fira.
Traditioner kan skapa gemenskap, men kan också diskuteras politiskt när samhället förändras.
Värderingar
Värderingar är uppfattningar om vad som är viktigt, rätt eller önskvärt.
Det kan handla om frihet, jämlikhet, trygghet, ansvar, religion, familj, nation eller solidaritet.
Politiska konflikter handlar ofta om olika värderingar, inte bara om praktiska lösningar.
Samhällsgemenskap
Samhällsgemenskap handlar om känslan av att människor hör ihop i ett samhälle.
Den kan bygga på gemensamma regler, språk, institutioner, värderingar, historia eller framtidsmål.
I politiken diskuteras samhällsgemenskap ofta i frågor om integration, trygghet, skola och kultur.
Sekularisering
Sekularisering betyder att religion får mindre betydelse i samhällets institutioner eller människors vardag.
Det kan handla om att staten, skolan och politiken blir mindre styrda av religiösa normer.
Sekularisering betyder inte att religion försvinner, utan att religionens roll förändras.
Trossamfund
Ett trossamfund är en organiserad religiös gemenskap.
Det kan till exempel vara en kyrka, moskéförsamling, judisk församling eller annat religiöst samfund.
Trossamfund diskuteras politiskt i frågor om religionsfrihet, bidrag, integration och relationen mellan religion och stat.
Religionskritik
Religionskritik betyder kritik mot religiösa idéer, institutioner eller traditioner.
Religionskritik skyddas ofta av yttrandefriheten, men kan bli känslig när den uppfattas som angrepp på troende människor.
Det är viktigt att skilja mellan kritik av idéer och hat mot människor på grund av religion.
Hedersnormer
Hedersnormer handlar om sociala regler där familjens eller gruppens rykte anses bero på individers beteende.
Det kan särskilt påverka frågor om relationer, sexualitet, klädsel, äktenskap och självbestämmande.
I politiken diskuteras hedersnormer ofta i frågor om våld, kontroll, jämställdhet och barns rättigheter.
Kulturell konflikt
En kulturell konflikt är en konflikt där olika värderingar, traditioner eller sätt att leva krockar.
Det kan ske mellan generationer, grupper, religioner, politiska läger eller samhällsnormer.
Kulturella konflikter blir ofta politiska när de handlar om lagar, skola, rättigheter eller offentlig makt.
Klimat och energi
Den här delen handlar om klimatförändringar, utsläpp, energisystem, elproduktion och politiska begrepp som ofta används i klimat- och energidebatten.
Klimat
Klimat är vädrets genomsnittliga mönster under lång tid.
Det handlar till exempel om temperatur, nederbörd, vindar, årstider och extrema väderhändelser.
Klimat skiljer sig från väder, eftersom väder handlar om vad som händer just nu eller under en kort period.
Väder
Väder är det som händer i atmosfären här och nu.
Det kan handla om regn, sol, snö, vind, molnighet eller temperatur en viss dag.
En kall vinterdag säger inte ensam något om klimatet, eftersom klimat handlar om mönster över längre tid.
Klimatförändring
Klimatförändring betyder att klimatet förändras över tid.
Det kan handla om högre medeltemperatur, förändrade regnmönster, stigande havsnivåer eller fler extrema väderhändelser.
I dagens politik handlar klimatförändringar främst om människans påverkan genom utsläpp av växthusgaser.
Global uppvärmning
Global uppvärmning betyder att jordens medeltemperatur stiger.
Det är en viktig del av klimatförändringen.
Uppvärmningen påverkar bland annat hav, isar, vädermönster, ekosystem, jordbruk och samhällen.
Växthuseffekt
Växthuseffekten är en naturlig process som gör jorden varm nog för liv.
Växthusgaser i atmosfären håller kvar en del av värmen från solen.
Problemet uppstår när växthuseffekten förstärks av ökade utsläpp av växthusgaser.
Växthusgaser
Växthusgaser är gaser som håller kvar värme i atmosfären.
Exempel är koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser.
Utsläpp av växthusgaser är centrala i klimatpolitiken eftersom de påverkar jordens temperatur.
Koldioxid
Koldioxid är en växthusgas som ofta förkortas CO2.
Den släpps ut när kol, olja, gas och andra kolbaserade bränslen förbränns.
Koldioxid är en av de viktigaste gaserna i klimatdebatten eftersom den stannar kvar länge i atmosfären.
Metan
Metan är en stark växthusgas.
Den kan komma från bland annat jordbruk, djurhållning, avfall, energiproduktion och läckage från fossilgas.
Metan bryts ner snabbare än koldioxid, men har stark klimatpåverkan under tiden den finns i atmosfären.
Koldioxidekvivalent
Koldioxidekvivalent är ett sätt att jämföra olika växthusgasers klimatpåverkan.
Olika gaser påverkar klimatet olika mycket, så de räknas om till en gemensam enhet.
Begreppet används ofta i statistik om utsläpp.
Utsläpp
Utsläpp betyder att ämnen släpps ut i luft, vatten eller mark.
I klimatpolitiken handlar utsläpp ofta om växthusgaser från transporter, industri, jordbruk, energi och konsumtion.
Att minska utsläpp är en central del av klimatomställningen.
Territoriella utsläpp
Territoriella utsläpp är utsläpp som sker inom ett lands gränser.
De används ofta när länder rapporterar sina klimatutsläpp.
De visar däremot inte alltid hela klimatpåverkan från ett lands konsumtion.
Konsumtionsbaserade utsläpp
Konsumtionsbaserade utsläpp räknar utsläpp utifrån vad människor i ett land konsumerar.
Då kan utsläpp från varor som produceras utomlands räknas med.
Begreppet används för att visa klimatpåverkan från livsstil, handel och konsumtion.
Klimatmål
Klimatmål är politiska mål för hur utsläpp och klimatpåverkan ska minska.
De kan finnas på internationell nivå, EU-nivå, nationell nivå eller lokal nivå.
Klimatmål används för att styra politik, investeringar och uppföljning.
Nettonoll
Nettonoll betyder att utsläpp och upptag av växthusgaser balanserar varandra.
Det innebär inte nödvändigtvis att inga utsläpp alls finns kvar.
De utsläpp som finns kvar behöver då kompenseras genom upptag eller andra åtgärder.
Klimatneutralitet
Klimatneutralitet betyder att en verksamhet, ett land eller en organisation inte ska bidra med nettoutsläpp av växthusgaser.
Det kan ske genom utsläppsminskningar och ibland genom kompensation eller upptag.
Begreppet kan användas på olika sätt, så det är viktigt att se vad som faktiskt räknas in.
Klimatomställning
Klimatomställning betyder att samhället förändras för att minska klimatpåverkan.
Det kan handla om energi, transporter, industri, jordbruk, byggande och konsumtion.
Frågan blir ofta politisk eftersom omställningen påverkar jobb, priser, företag, hushåll och statens prioriteringar.
Klimatanpassning
Klimatanpassning betyder att samhället förbereder sig för ett förändrat klimat.
Det kan handla om skydd mot översvämningar, värmeböljor, torka, ras, skred och extremväder.
Klimatanpassning handlar alltså inte om att minska utsläppen, utan om att hantera effekterna.
Parisavtalet
Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal.
Avtalet handlar om att länder ska arbeta för att begränsa den globala uppvärmningen.
Det används ofta som grund för klimatmål och klimatpolitik i många länder.
Klimatpolitik
Klimatpolitik handlar om politiska beslut som påverkar utsläpp, klimatmål och klimatanpassning.
Det kan handla om skatter, regler, stöd, investeringar, transporter, energi, industri och internationella avtal.
Partier skiljer sig ofta åt i hur snabbt omställningen ska ske och vilka verktyg som ska användas.
Miljöpolitik
Miljöpolitik handlar om hur samhället skyddar natur, luft, vatten, djur, växter och människors hälsa.
Miljöpolitik är bredare än klimatpolitik.
Den kan handla om kemikalier, biologisk mångfald, avfall, föroreningar, skogar, hav och markanvändning.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling betyder att samhället utvecklas utan att förstöra möjligheterna för framtida generationer.
Begreppet brukar omfatta miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet.
I politiken används begreppet ofta när klimat, ekonomi och välfärd ska vägas ihop.
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald betyder variationen av liv på jorden.
Det handlar om arter, ekosystem och genetisk variation.
Biologisk mångfald är viktig för naturens funktioner, matproduktion, vatten, pollinering och människors livsmiljö.
Ekosystem
Ett ekosystem är ett samspel mellan levande organismer och deras miljö.
Det kan till exempel vara en skog, sjö, äng, kustmiljö eller stadsmiljö.
Ekosystem påverkas av klimat, markanvändning, föroreningar och mänsklig aktivitet.
Energi
Energi behövs för att samhället ska fungera.
Den används till el, värme, transporter, industri, bostäder och digitala system.
Energipolitik handlar om hur energin ska produceras, distribueras, användas och betalas.
Energisystem
Energisystemet är helheten av hur energi produceras, transporteras, lagras och används.
Det omfattar bland annat elproduktion, elnät, värme, bränslen, transporter och industri.
Energisystemet är viktigt politiskt eftersom det påverkar klimat, ekonomi, säkerhet och vardagskostnader.
Elproduktion
Elproduktion betyder att elektricitet skapas.
El kan produceras med till exempel vattenkraft, kärnkraft, vindkraft, solkraft, kraftvärme eller fossila bränslen.
Olika energislag har olika kostnader, klimatpåverkan, styrbarhet och miljöeffekter.
Fossila bränslen
Fossila bränslen är bränslen som kol, olja och fossilgas.
De bildades under mycket lång tid av gamla växter och organismer.
När fossila bränslen förbränns släpps koldioxid ut, vilket påverkar klimatet.
Fossil energi
Fossil energi är energi som kommer från fossila bränslen.
Det kan handla om el, värme eller drivmedel från kol, olja eller fossilgas.
Fossil energi är central i klimatdebatten eftersom den orsakar stora utsläpp av växthusgaser.
Fossilfri energi
Fossilfri energi är energi som inte bygger på fossila bränslen.
Det kan till exempel vara vattenkraft, vindkraft, solkraft, kärnkraft och vissa biobränslen.
Fossilfri betyder inte automatiskt att energislaget saknar miljöpåverkan.
Förnybar energi
Förnybar energi kommer från energikällor som hela tiden förnyas naturligt.
Exempel är sol, vind, vatten och bioenergi.
Förnybar energi skiljer sig från fossila bränslen, som tar mycket lång tid att bilda.
Kärnkraft
Kärnkraft producerar el genom kärnreaktioner.
Kärnkraft ger mycket små direkta utsläpp av koldioxid vid elproduktionen, men kräver hantering av radioaktivt avfall och höga säkerhetskrav.
I politiken diskuteras kärnkraft ofta utifrån klimat, elsäkerhet, kostnader, avfall och byggtid.
Vattenkraft
Vattenkraft producerar el genom strömmande eller fallande vatten.
Vattenkraft kan ofta regleras och bidra till stabilitet i elsystemet.
Samtidigt kan vattenkraft påverka älvar, fiskar, naturmiljöer och lokala ekosystem.
Vindkraft
Vindkraft producerar el när vinden driver vindturbiner.
Vindkraft är förnybar och har låga utsläpp vid drift.
I politiken diskuteras vindkraft ofta utifrån elbehov, tillstånd, lokalt motstånd, naturpåverkan och elsystemets stabilitet.
Solkraft
Solkraft producerar el från solljus, oftast genom solceller.
Solkraft är förnybar och kan byggas på tak, mark eller större solparker.
Produktionen varierar med väder, årstid och tid på dygnet.
Bioenergi
Bioenergi är energi från biologiskt material, till exempel trä, avfall eller restprodukter från jord- och skogsbruk.
Bioenergi kan användas till värme, el och drivmedel.
Debatten handlar ofta om hållbarhet, skogsbruk, utsläpp, markanvändning och konkurrens om råvaror.
Fjärrvärme
Fjärrvärme är ett system där värme produceras centralt och skickas ut till bostäder och lokaler genom rör.
Värmen kan komma från till exempel avfall, biobränslen, spillvärme eller andra energikällor.
Fjärrvärme är vanligt i många svenska städer.
Kraftvärme
Kraftvärme betyder att el och värme produceras samtidigt.
Det kan göra energianvändningen mer effektiv eftersom värmen tas tillvara.
Kraftvärme används ofta i fjärrvärmesystem.
Elnät
Elnätet transporterar el från producenter till användare.
Det behövs för att hushåll, företag, industrier och offentlig verksamhet ska få el.
Elnätets kapacitet är viktig när samhället elektrifieras och mer elproduktion byggs ut.
Elområde
Elområde är en geografisk indelning av elmarknaden.
Elpriset kan skilja sig mellan elområden beroende på produktion, efterfrågan och överföringskapacitet.
I Sverige finns flera elområden, vilket ofta diskuteras när elpriserna skiljer sig mellan norr och söder.
Elpris
Elpris är priset på elektricitet.
Priset påverkas av efterfrågan, produktion, väder, bränslepriser, elnät och handel med andra länder.
Elpriser är politiskt viktiga eftersom de påverkar hushåll, företag och industrins konkurrenskraft.
Effekt
Effekt handlar om hur mycket el som används eller produceras vid en viss tidpunkt.
Det skiljer sig från energi, som handlar om mängden el över tid.
I elsystemet är effekt viktigt eftersom el måste finnas när den behövs.
Effekttopp
Effekttopp är en tidpunkt då elförbrukningen är särskilt hög.
Det kan till exempel ske kalla vinterdagar när många använder mycket el samtidigt.
Effekttoppar kan skapa press på elnät och elproduktion.
Kapacitetsbrist
Kapacitetsbrist betyder att elnätet eller elsystemet inte klarar att leverera så mycket el som efterfrågas på en viss plats eller vid en viss tid.
Det kan påverka nya bostäder, företag, industri och elektrifiering.
Kapacitetsbrist handlar inte alltid om att det saknas el totalt, utan kan också handla om att elen inte kan överföras dit den behövs.
Leveranssäkerhet
Leveranssäkerhet betyder att el och energi ska finnas när människor och företag behöver den.
Det handlar om stabil produktion, fungerande elnät, reservkapacitet och motståndskraft mot störningar.
Leveranssäkerhet är en central fråga i energipolitiken.
Planerbar elproduktion
Planerbar elproduktion är elproduktion som kan styras mer efter behov.
Exempel kan vara kärnkraft, vattenkraft och kraftvärme, beroende på system och förutsättningar.
Planerbarhet diskuteras ofta när elbehovet är högt och väderberoende produktion varierar.
Väderberoende elproduktion
Väderberoende elproduktion är elproduktion som påverkas mycket av vädret.
Vindkraft beror på vind och solkraft beror på solljus.
Sådan produktion kan vara viktig i energisystemet, men kräver ofta elnät, lagring, flexibilitet eller annan produktion som kan balansera variationerna.
Energilagring
Energilagring betyder att energi sparas för att användas senare.
Det kan till exempel ske med batterier, vattenmagasin, vätgas eller värmelager.
Lagring blir viktigare när elproduktionen varierar och elbehovet förändras.
Batterilagring
Batterilagring betyder att el lagras i batterier.
Batterier kan hjälpa till att jämna ut skillnader mellan produktion och förbrukning.
De kan också bidra med stödtjänster som gör elsystemet stabilare.
Elektrifiering
Elektrifiering betyder att fler delar av samhället använder el i stället för fossila bränslen.
Det kan handla om bilar, lastbilar, industri, uppvärmning och produktion.
Elektrifiering kan minska utsläpp, men kräver mer elproduktion och starkare elnät.
Energieffektivisering
Energieffektivisering betyder att använda mindre energi för att få samma nytta.
Det kan handla om bättre isolering, effektivare maskiner, smart styrning eller minskat slöseri.
Energieffektivisering kan minska kostnader, utsläpp och belastning på energisystemet.
Grön omställning
Grön omställning betyder förändringar som ska göra ekonomi och samhälle mer miljömässigt hållbara.
Det kan handla om klimat, energi, transporter, industri, jordbruk och konsumtion.
Begreppet används ofta positivt, men kan också kritiseras när kostnader, tempo eller konsekvenser diskuteras.
Koldioxidskatt
Koldioxidskatt är en skatt på utsläpp av koldioxid från fossila bränslen.
Syftet är att göra utsläpp dyrare och skapa drivkrafter att minska dem.
I politiken diskuteras koldioxidskatt ofta utifrån klimatnytta, hushållens kostnader, företag och landsbygd.
Utsläppshandel
Utsläppshandel är ett system där utsläpp får ett pris genom utsläppsrätter.
Företag eller verksamheter kan behöva köpa rätten att släppa ut en viss mängd växthusgaser.
Tanken är att utsläppen ska minska där det är mest kostnadseffektivt.
Klimatkompensation
Klimatkompensation betyder att man försöker väga upp utsläpp genom åtgärder någon annanstans.
Det kan till exempel handla om trädplantering, förnybar energi eller projekt som minskar utsläpp.
Begreppet är omdiskuterat eftersom kvaliteten på kompensation kan variera och utsläppsminskningar ofta är viktigare än att kompensera i efterhand.
Koldioxidinfångning
Koldioxidinfångning betyder att koldioxid fångas in innan den släpps ut i atmosfären.
Tekniken kan användas vid industrier, kraftverk eller andra verksamheter med stora utsläpp.
Den diskuteras ofta som ett komplement till utsläppsminskningar.
CCS
CCS står för carbon capture and storage.
Det betyder att koldioxid fångas in och lagras, ofta djupt nere i berggrunden.
CCS diskuteras i klimatpolitiken eftersom vissa utsläpp kan vara svåra att få bort helt.
Negativa utsläpp
Negativa utsläpp betyder att mer växthusgaser tas bort från atmosfären än vad som släpps ut.
Det kan ske genom biologiska upptag eller tekniska lösningar.
Negativa utsläpp diskuteras ofta i samband med nettonollmål och svårminskade utsläpp.
Klimaträttvisa
Klimaträttvisa handlar om hur klimatförändringar och klimatåtgärder påverkar olika grupper.
Vissa grupper och länder har bidragit mer till utsläppen, medan andra drabbas hårdare av effekterna.
Begreppet används ofta i debatter om ansvar, kostnader, global rättvisa och omställningens sociala effekter.
Rättvis omställning
Rättvis omställning betyder att klimat- och energiomställningen ska genomföras utan att vissa grupper drabbas orimligt hårt.
Det kan handla om jobb, landsbygd, industriregioner, hushållens ekonomi och utbildning.
Begreppet används ofta när klimatpolitik ska kombineras med social och ekonomisk trygghet.