Statens plan för pengar och prioriteringar

Statsbudgeten är statens plan för hur pengar ska tas in och hur pengar ska användas under ett år.

Man kan jämföra den med en stor hushållsbudget, fast för hela Sverige. Precis som ett hushåll behöver veta vilka pengar som kommer in och vilka kostnader som finns, behöver staten planera sina inkomster och utgifter.

Statsbudgeten handlar alltså om två stora frågor:

Hur mycket pengar får staten in?

Vad ska pengarna användas till?

Det kan låta tekniskt, men i grunden handlar statsbudgeten om politiska prioriteringar. Den visar vad staten vill satsa pengar på och hur samhällets gemensamma resurser ska fördelas.

Varför är statsbudgeten viktig?

Statsbudgeten är viktig eftersom den påverkar nästan hela samhället.

Den kan påverka skola, sjukvård, polis, försvar, pensioner, bidrag, vägar, järnvägar, klimat, universitet, rättsväsende, kultur och mycket annat.

När politiker diskuterar statsbudgeten handlar det därför inte bara om siffror. Det handlar om vad staten ska prioritera.

Ska mer pengar gå till polisen?

Ska skatten sänkas?

Ska sjukvården få mer stöd?

Ska försvaret byggas ut?

Ska bidrag höjas eller sänkas?

Ska klimatåtgärder få mer pengar?

Sådana frågor syns ofta i statsbudgeten.

Varifrån kommer statens pengar?

Statens pengar kommer framför allt från skatter.

Det kan till exempel vara skatt på arbete, skatt på företag, skatt på varor och tjänster, och skatt på kapital.

Kapital betyder här till exempel pengar från aktier, vinster, räntor eller andra ekonomiska tillgångar.

Staten får också in pengar från avgifter, böter, återbetalning av lån och bidrag från EU. Men skatterna är den största delen av statens inkomster. 

Vad används pengarna till?

Statens pengar används till många olika saker.

En del går till myndigheter, till exempel Polismyndigheten, Skatteverket, Försvarsmakten, Kriminalvården och domstolarna.

En del går till ersättningar och bidrag, till exempel pensioner, barnbidrag, sjukpenning och studiestöd.

En del går till investeringar och samhällsfunktioner, till exempel vägar, järnvägar, universitet, forskning och försvar.

Det är därför statsbudgeten ofta visar vilken riktning politiken tar.

Om ett område får mer pengar är det ofta ett tecken på att regeringen och riksdagen vill prioritera det området.

Vem föreslår statsbudgeten?

Det är regeringen som tar fram förslag till statsbudgeten.

Förslaget kallas budgetproposition.

En proposition är ett förslag från regeringen till riksdagen.

Budgetpropositionen lämnas normalt till riksdagen på hösten. Där föreslår regeringen hur statens pengar ska användas nästa år. Regeringens budgetproposition innehåller förslag till statens budget och andra förslag som följer av riksdagsordningen och budgetlagen. 

Vem bestämmer om statsbudgeten?

Det är riksdagen som beslutar om statsbudgeten.

Regeringen föreslår, men riksdagen bestämmer.

När regeringen har lämnat sitt budgetförslag kan oppositionspartierna lämna egna budgetförslag. Sedan behandlar riksdagen förslagen och röstar.

Det här är viktigt att förstå:

Regeringen lägger fram budgeten.

Riksdagen röstar om budgeten.

Myndigheterna använder sedan pengarna enligt besluten.

Riksdagen beskriver själv att när regeringen har lämnat budgetpropositionen och oppositionen har lämnat sina motförslag, bearbetar riksdagen förslagen och fattar beslut om budgeten. 

Hur beslutas budgeten?

Riksdagen beslutar om statsbudgeten i flera steg.

Först beslutar riksdagen om de stora ramarna. Det betyder ungefär hur mycket pengar som totalt ska användas och hur pengarna ska fördelas mellan olika områden.

Sedan beslutar riksdagen mer detaljerat om pengar till olika delar av staten.

Budgeten är indelad i 27 utgiftsområden. Ett utgiftsområde är ett större område i budgeten, till exempel rättsväsende, försvar, utbildning, hälsovård eller ekonomisk trygghet.

När riksdagen har tagit ställning till alla 27 utgiftsområden är budgetpropositionen färdigbehandlad, och riksdagen sammanställer statens budget. 

Vad är ett anslag?

Ett anslag är pengar som riksdagen bestämmer ska gå till ett visst område eller en viss verksamhet.

Om riksdagen till exempel beslutar att en myndighet ska få en viss summa pengar, sker det ofta genom ett anslag.

Man kan säga att ett anslag är en godkänd pott pengar.

Myndigheten får använda pengarna till det som anslaget är avsett för. Den får inte använda pengarna hur som helst.

Det här gör att riksdagen kan styra statens verksamhet på ett tydligt sätt.

Vad är ett utgiftsområde?

Ett utgiftsområde är en större kategori i statsbudgeten.

Statsbudgeten är så stor att den behöver delas upp. Annars skulle den bli nästan omöjlig att överblicka.

Exempel på utgiftsområden är:

Rättsväsendet

Försvar och samhällets krisberedskap

Utbildning och universitetsforskning

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Kommunikationer

Klimat, miljö och natur

Varje utgiftsområde innehåller flera olika anslag.

Vad är budgetpropositionen?

Budgetpropositionen är regeringens stora budgetförslag till riksdagen.

Den innehåller regeringens förslag om inkomster, utgifter, satsningar, besparingar och ekonomisk politik.

Det är ett av årets viktigaste politiska dokument.

I budgetpropositionen går det att se vad regeringen vill prioritera.

Vill regeringen lägga mer pengar på försvaret?

Vill den sänka vissa skatter?

Vill den höja vissa bidrag?

Vill den förstärka rättsväsendet?

Vill den minska statens utgifter?

Sådant syns i budgetpropositionen.

Kan statsbudgeten ändras under året?

Ja.

Även om statsbudgeten gäller för ett år kan den ändras under året.

Det kallas ändringsbudget.

En ändringsbudget används när regeringen vill ändra något i budgeten efter att den redan har börjat gälla. Det kan till exempel bero på en kris, nya ekonomiska lägen eller politiska överenskommelser.

Riksdagen förklarar att regeringen kan föreslå ändringar i statens budget trots att den redan börjat gälla, och att sådana förslag kallas ändringsbudgetar. 

Vad är skillnaden mellan statens budget, kommunens budget och regionens budget?

Statsbudgeten gäller staten.

Den handlar alltså om pengar på nationell nivå.

Kommunerna har egna budgetar. De handlar om sådant som till exempel förskola, grundskola, äldreomsorg, socialtjänst, bibliotek och lokala vägar.

Regionerna har också egna budgetar. De handlar framför allt om sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling.

Det betyder att all offentlig verksamhet inte finns i statsbudgeten.

Om man pratar om pengar till sjukvården är det till exempel ofta regionerna som har huvudansvaret, även om staten också kan ge pengar och styra genom lagar och bidrag.

Vad händer om staten går minus?

Om staten använder mer pengar än den får in går budgeten med underskott.

Då behöver staten låna pengar.

Om staten får in mer pengar än den använder går budgeten med överskott.

Då kan staten minska skulder, spara eller använda pengarna på annat sätt.

Det här kallas ofta budgetsaldo.

Budgetsaldo är skillnaden mellan statens inkomster och utgifter.

Om inkomsterna är större än utgifterna blir det överskott.

Om utgifterna är större än inkomsterna blir det underskott.

Varför bråkar partier om budgeten?

Partier bråkar ofta om budgeten eftersom budgeten visar vad politiken faktiskt betyder i praktiken.

Det är lätt att säga att något är viktigt. Men i budgeten måste politikerna visa om de vill lägga pengar på det.

Om ett parti säger att skolan är viktig, men inte vill lägga mer pengar på skolan, kan andra partier kritisera det.

Om ett parti vill sänka skatten, kan andra fråga vad som då ska få mindre pengar.

Budgeten tvingar politiken att bli konkret.

Det är därför budgetdebatter ofta blir stora och viktiga.

Är statsbudgeten bara ekonomi?

Nej.

Statsbudgeten är ekonomi, men den är också politik.

Den visar vilken väg regeringen och riksdagen vill att landet ska gå.

Mer pengar till ett område kan betyda att området prioriteras.

Mindre pengar till ett område kan betyda att något annat prioriteras högre.

Därför är statsbudgeten ett av de tydligaste sätten att se skillnaden mellan olika partier.

Ett enkelt exempel

Tänk att staten får in pengar genom skatter.

Sedan måste politikerna välja hur pengarna ska användas.

En del kanske vill lägga mer på polis och försvar.

En annan del kanske vill lägga mer på skola och sjukvård.

Någon vill kanske sänka skatten så att människor får behålla mer av sina pengar.

Någon annan vill höja vissa skatter för att staten ska kunna betala mer gemensamt.

Statsbudgeten är platsen där sådana prioriteringar blir siffror och beslut.

Enkel sammanfattning

Statsbudgeten är statens plan för inkomster och utgifter under ett år.

Den visar hur mycket pengar staten väntas få in och vad pengarna ska användas till.

Statens pengar kommer framför allt från skatter.

Regeringen föreslår statsbudgeten i budgetpropositionen.

Riksdagen beslutar om statsbudgeten.

Budgeten är indelad i 27 utgiftsområden.

Pengar till myndigheter och verksamheter ges genom anslag.

Statsbudgeten kan ändras under året genom ändringsbudgetar.

Kort sagt: statsbudgeten visar hur staten vill använda Sveriges gemensamma pengar och vilka områden politiken prioriterar.